Aftonbladet – 19 oktober 1865, sida 3

slöra s:g deraf. I yttersta fall skall PreusIsen icke tveka att utträda ur tyska förbunIdet och afsluta särskilda anfallsoch försvarsförbund med de olika nordtyska sta ter, fom vilja underkasta sig Preussens supremati i fråga om deras utländska politik och låta det bero på en strid med de stater, som vilja hindra utförandet af dess planer. Preussiska statskassan är väl försedd och armån så organiserad, att mer än 300.000 man kunna vara marschfärdiga på mindre än 8 dagar. ÖSTERRIKE. Sedan de inflytelserika partiledarne i Ungern nu offentliggjort eina program och rä stan alla valkorporationer äfven yttrat sig, kan man fälla ett riktigt omdöme om hela valkretsens tendens och hela Jandets hållning. Det bör i detta afseende först konstateras, att samtliga valprogream och valtal, eåväl de mera moderata som bestämdare kandidaternas, intill en viss punkt icke blott stämma öfverens i det väsentliga innehållet, utan nästan äro alldeles likalydande; utöfver denna punkt innehålla de endast negativa yttranden och lempa frågan öppen. Gemensamt för alla är följande: obetingadt erkännande af rättskontinuiteten och lagarne af 1848 samt den ungerska ktonans sjelfständighet och oberoende; obestämda bli deremot: de positiva bestämmelserna om Ungerns förbållande till den förenade monarkien och sjelfva sättet för förlikningen. Hur tarfligt än resultatet är med afseende på den andra och uppenbart lika vigtiga delen, valprogrammerna, så är dock hvarje tvifvel aflägsnadt angående den förra. Nationens och kronans oafhängighet och sjelfständighet, endast personalunion med de österrikiska arfländerna, konstituerande af den rena dualismen, detta är och blir positivt landets program. Attkandidaterna hvar efter sin partiriktning yttra sig med större eller mindre bestämdhet derom, förstås af sig sjelf, men vid hufvudsaken hålla de alla fast. Till och med baron Cölwös, som väl kan betecknas såsom representant för de mest moderata och försonliga åsigter, uppställer Nationens oafhängighet och sjelfständighet sårom ett ourdpärgligt vilkor och praklame den igade giltigheten af 1845 års leg, och detta lika väl med afseende på det legislativa som det adminish ätivå systemet ; hän vill endast medgifva revision al enstaka punkter i den förenade monarkiens konstitutionella frihets och makts intresse?. — Men anvdra inflytelserika och befydande personligheler. formulera Ungerns fordringår vida klarare och bestämdare än som skett i detta program. I detta hänseende är Koloman Ghyczys nyligen offentliggjorda valprogram af stor betydelse. Hau var president vid 1861 års rikedag och en af nationens mest ansedde ledare, och hans program kan nästan betecknas såsom helalandets program. Det är derföre af allmännare intresse att känna hufvuddragen deri. Han uttslar sig på följande sätt om Ungerns statsrättslign förhållande till Österrike: Ungerska kronöns länder å ena sidan och H. M:ts öfriga erfländer och provinser å andra sidan bilda, om de än iförhållande till främmande makter representeras af en gemensam monark, i deras ömsesidiga inte förbållanden två af hvarandra oafhängiga sjelfständiga och endast till ömsesidigt försvar och till fredligt samf förpligtade statskroppar, af hvilka hvar för sig omfattar tärskilda afsöndrade länter och inser.? — Detta mrdgifver icke något Men ht Gbycty-gåt? vidare ildringen af förhållandet ech ådaer att Ungern icke blott är berättigadt och förpligtadt-att vidhålla det, utan att nationen derjemte genom de vigtigaste andliga och materiella intressen, af hvilkas försvar dess existens, beror, är tvungen dertill. Efier det denna nödvändighet blifvit ytterligare förklarad gerom de vetenskapliga intressenas olikhet i afseende på bandel och industri, af hvilka Österrike hyllar skyddssystemet, Ungern deremot frihandelssystemet, slutar programmet sålunda: ?Allt detta kunna vi uppnå endast genom att framgent hålla fast vid vår hittills ståndaktigt förfäktade författning och de med herrskarehuset afslutade traktater, hvilka I stadga, att blott den gemensamma monarken utgör det enda bandet mellan monarkiens tvenne delar, och uttala principen om dessa delars lika berättigande.? ITALIEN. Från Rom skrifves till Allgemeine Zeitung, att efter påfvens allokution mot fri murarne. dervarande tvenne frimurareloger ökats med. omkring 28 medlemmar. Italien a oliot MEXIKO. Enligt underrättelse trån Mexiko, har guvernören i Sonora förklarat, att han ämnade träda tillbaks, i händelse fransmännen linryekte i denna provins. De kejserliga I trupperna hafva : besegrat juaristen Mendez vid Tampiaro och Tula samt tagit Victoria (Tula ligger i provinsen San Luis Potosi, nära vid gränsen till Tamaulipas. Victoria i den sednare provinsen). För att befordra invandringen har kejsaren utfärdat ett dekret, som tillförsäkrar invandrarne vissa fördelar. Sålunda skall staten betala invandringsagenter, som skola anvisa de ankommande främlingarne jordlotter och på allt sätt underlätta deras kolonisation. Dessa agenter stå under en invandringskommissarie. Hvarje invandrare erhåller ett officielt dokument på sin eganderätt till jord och bevis öfver att samma jord ej är belastad med något hypotek; hans jord är under första året skattefri; sedan han nedsatt sig i landet kan han förvärfva naturalisationsrätt; han är under fem år fri från krigstjenstskyldighet c. PI KSN Ach al lär inalles räkna omkring 20,600 frimurare. 5 6 Ae