Aftonbladet – 18 oktober 1865, sida 3

Ytterligare om glaspokalen på Malmöutställningen. Till redaktionen af Aftonbladet. Ehunu den tvist, som genom mig har uppstått mellan Kostaoch Hadelands glasbruk, angående den i Malmö utställda pokalen, är af intet intresse för den stora allmänheten, är det dock åtskilligt i sak — den lätt förklarliga hetsigheter i tonen opåtalt — i bruksförvaltaren Sohlbergs svar, som tarfvar närmare belysning och tvingar mig att ånyo uppträda på arenan. Jag får derföre hos Aftonbladets redaktion utbedja mig plats för följande förklaring, i det jag lofvar att ej vidare besvära red. i denna sak, såvida ej omständigheter skulle yppas, som påkalla mitt förnyade uppträdande. Först och främst nödgas jag erkänna, att jag numera, d. v. s. efter hr Sohlbergs förklaring i Aftonbladet, icke kan misstänka Kosta glasbruk för att hafva tillåtit sig begagna hr Portners pokal på Malmöutställningen, liksom jag också erkänner att jag uppriktigt önskar det jag aldrig hade rört vid denna sak. Detta öppna erkännande hoppas jag skall befinnas tillfredsställande för Kosta, så mycket hellre som, om någon blifver lidande vid denna affär, det, på dess nuvarande ståndpunkt, åtminstone icke kan blifva nämnde glasbruk. Dernäst må det tillåtas mig att yttra några ord om anledningen till mitt första uppträdande i denna sak, då jag på samma gång får tillfälle att besvara den slående slutpunkten i hr Sohlbergs svar. Der var naturligt att jag med stort intresse skulle omfatta afdelningen för glas på Malmöutställningen, isynnerhet som det en gång var starkt ifråga att Hadelands glasbruk skulle deltaga i konkurrensen, hvarifrån det dock af åtskilliga omständigheter hindrades. Efter att hafva läst det i Aftonbladet, efter en dansk tidning, anförda omdömet om nämnde utställning, återgaf jag den del deraf som omhandlade glasafdelningen, för några af våra arbetare och nämnde naturligtvis då också den omskrifna pokalen. Att jag då ej hade den ringaste tanke på den portnerska pokalen kan jag sanningsenligt försäkra: det var först efter att hr Gube, som återigen hade erinrats derom af en annan perscn, hade gjort mig uppmärksam på nämnde pokal, som jag började fatta misstankar, hvilka ytterligare stärktes deraf, att de personer här på glasbruket, som ansågo sig hafva någorlunda reda på ställningar och förhållanden vid Kosta, trodde sig veta att der ej funnes någon person, som vore kapabel att utföra en sådan ritning. Att hr Portners pokal var försedd med tvenne hästar var man dock enig om, ända tills hrr Sohlbergs och Portners förklaring blef synlig; då blefvo vi alla tveksamma och måste erkänna att vi ej med bestämdhet kunde påstå att så var förhållandet. Till närmare belysning häraf torde jag böra upplysa, att här endast har blifvit utförda tvenne sådana pokaler, hvaraf den ena med två hjortar och den andra med två hästar ; det är alltså en förvexling af dessa pokaler som förorsakat hela villredan. Efter att sålunda hafva, om icke ursäktat, så dock förklarat mitt uppträdande, får jag blott tillägga att jag ej riktigt kan förstå motivet till den påskrift hr Portner har vidfogat den hos J. E. Berg i Wexiö utställda pokalen, så lydande: Denna är den enda pokal jag medförde från Norge ; har jag då påstått att hr P. medförde mera än en? Hr Sohlberg har vidfogat sin förklaring intyg af åtskilliga personer; att jag ej följer hans exempel torde ursäktas mig, då jag fordrar att blifva trodd på mitt ord, tills motsatsen blifver bevisad. Kristiania och Hadelands glasbruk den 12 Oktober 1865. C. 0. Bergmark, bruksförvaltare. —