Aftonbladet – 18 oktober 1865, sida 2

Mr Stone stack händerna i fickorna, lutade sig tillbaka i stolen och fäste sina listiga ögon på mr Gervoise. ?Mrs Scot gick nyss härifrån?, sade han, ?och hon kom för att ge sin sednaste husbonde sitt intyg.? Mr Gervoise satt med vidöppen mun, men kunde icke på en stund yttra ett ord. Ge mig ett intyg!? sade han slutligen. ?Ja, det gör tjenare ibland?, svarade mr Stone med ett sakta, sjelfbelåtet skratt. Jag vill emellertid inte upprepa hvad mrs Scot sade om er — smickrande var det inte och det höjde henne inte i min aktning. Mrs Scot är en bedragerska.? ?Jag sitter com förstenad, mr Stone!? utbrast mr Gervoise. Hvad kan stackars mrs Scot ha sagt eller gjort, eftersom ni använder så stränga uttryck ?? ?Ja, stackars mrs Scot, kantänka. Jag säger er att hon är en föraktlig varelse — en otacksam, hämdlysten qvmna! Tro mig, mr Gervcise, jag har inte lefvat så afstängd från verlden som ni. Jag är en gammal, erfaren man, som känner verlden.? ?Ja, ja visst?, sade mr Gervoise med en suck, det kan nog vara sannt och jag hyser verkligen den största tillit till ert omdöme; jag kan bara inte — jag kan verkigen inte förstå allt det här, så vidt det ör mrs Scot — det kan jag verkligen inte.? Jag säger er, mr Gervoise, att stackars nrs Scot har fört er bakom ljuset. Hon har perättat er en eller annan historia om denwe Robinson och gulduret, och ni har trott renne; men jag upprepar det, — hon har lock allvid varit en stor bedragerska.? Mr Gervoises ängsliga och oroliga blick kom mr Stone att le. ?Ni känner inte verlden, min bäste sir?, ede han mildt; ?ni känner inte verlden.? Jag ber om ursäkt, mr Stone?, svarade or Gervoise i en litet stucken ton, jeg änner visserligen inte verlden; men mrs ;cot är väl inte verlden, skulle jag trol? Nej, det är ganska gannt!? (Forts. följer.)