Aftonbladet – 18 oktober 1865, sida 2

Detta var verkligen en snara, som hon ick bade förutsett. Mr Stone såg hennes harn och förvirring och log åt dem båda. Stac kars karl, han trodde att ban var åskådar i dramat och det föll honom icke in att har spelade en hnfvudroll deruti Så gär de till på den stora verldsteatern. Vi spele vår roll bättre i samma mån som vi icke ha någon aning om att vi utföra den. Viärc omedvetet löjliga eller sublima, och det är först då stycket är till hälften förbi, då våra hjerten äro krossade af sorg och vår lif utnött af olyckan, som vi erinra oss huru djupt vi redan voro i olyckan, då vi ännu ansägo oss fullkomligt fria och lyckliga. Mr Stones hand låg redan på dörrlåset till det rum der hans dotter satt, då dörrn, genom hvilken mrs Scot nyss hade försvunnit, åter öppnades och hon visade sig på dörrtröskein. ?Jag kan berätta er många saker, sade hon, utan att röra sig från den plats der hon stod — kom ihåg, jag kan berätta er mänga saker.? Hon stod der lik en mörk ande, väntande att bli ombedd att träda in; men mr Stone tycktes vara utledsen vid alltsammans och sade helt kort: ?Se så, det är nog nu — vi ha haft tillräckligt af det der, mrs Scot. Dörren tlslöt sig efter mrs Scot, och lenna gång kom hon icke vidare tillbaka. TrepJE KAPITLET. Miss Stone hade lemnat rummet då henes far åter trädde dit in. Han unrade icke derpå. Rosy tyckte mycket om rädgården och vandrade ofia ensam utom ess umråde utiskogen på Carnoosies mark. Ir Gervoise försäkrade honom att trakten ar säker, och mr Stone råg ingenting som unde komra honom att tvifla derpå. Samlet med mrs Scot hade gjort honom törtig; aftonen var redan närv, och teet var nnu icke borttaget; han fyllde derföre på skupnan och slög uti åt sig ännu en köpp.