Aftonbladet – 18 oktober 1865, sida 2

hvarje penninguppoffring, som kan ge lämg lig ersättning, men mrs Scot är ännu fö kraftfull för att lefva på pension. Om r derföre kunde rekommendera henne till nå gon god plats, skulle ni göra mig mycke förbunden. Med största högaktning A. Gervoise.? Mrs Scot kände sig helt förbryllad vi läsningen af detta högtrafvande beröm a henne sjelf. Hon insåg icke en gång de motiv som hade dikterat detsamma. M Stone upplyste henne derom. Jag skulle tro att det der är tillräckligt mrs Scot, sade han. Jag förmodar at jag inte behöfver säga er, att ni gör mig en ära gerom ert besök här och att jag hyser den största tillit till ert räd.? Mr Stones små, listiga ögon uttryckte så mycken munterhet öfver hennes nederlag, att hon icke längre kunde hålla sin tunga i styr. Var gerna hans narr?, sade hon och skar tänderna, ?var hans narr, sir, och erinra er min varning då det är för sent. Hvarför kom jag hu? — ville jag kanske be er om penningar? — Hvarför kom jag hit? ?Ni kom för att hämnas, mrs Scot, svarade mr Stone leende, och mr Gervoise är den hederligaste menniska på jorden — det ir min tanke om saken.? 4Så att ni verkligen tror att han är en sod menniska?? frågade mrs Scot, i det on vände sig om i dörren; ?nå ja, i sålant fall har jag åtminstone fått hämd på rr. i Mr Stone nedlät sig icke att bli förnärnad af hennes oförskämda ton. Det var n af verldens många vexlande scener, och jen roade honom. En tung bok läg på ordet, och mrs Scot kände en oemotståndg lust att gripa den och i raseriet öfer sitt nederlag kasta den i ansigtet på onom. Brefvet bade gifvit henne nådejöten. Hvad skulle hon säga? Förneka anningen deraf? Omöjligt? Förklara ett så ktningstullt språk för elakhet? Orimligt.