Aftonbladet – 17 oktober 1865, sida 3

j sig från en tid, då särskilda korporationsintressen funnos att bevaka, med derpå mer eller mindre rättvist grundade anspråk. Lyckligtvis hafva dock nuwera de särskilda korporationerna, intressena och anspråken upplöst sig i en sams-anslutuing till åstadkommande af för sant t gemensamt gagnande lagar och åtgärder. En af de mest synbara följderna af de förändringar, tiden alstrat, är ock-å utan tvifvel syltniogen att närma de skilda samhällsklasserna till hvarandra, och attsåledes läta de fordna ståndsskilnaderna allt mer och mer försvinna. Ett sädant närmande röjes ögonskenligen e) mindre i yttre hänseende, såsom i klä edrägt och umgängessätt, än älven i ett stigande intresse för offentliga angelägenheter och för kännedomen om dessa, äfvensom i en allmännare spridd bildning. Stiftandet af bolsg, föreningar och sällskaper för samfäld verksamhet i flerartade både industriella, vetenskapliga, litterära och sociala riktningar, utan afseende på delegarnes stånd eller klass, hör till ett af ti!ens mest elädjande t cken. De s. k. lägre klasserna hafva, jemväl i alse ende på lefnadsbeqvämligheter, närmat sig de högre. Arbetet med maskiner förminskar nästan dagl:gen antalet af dem som lefva af sina hinders verk. Det ligger således inom desto fleres förmåga att lörvärfva en allmännare bildning; alltjemt utvidgade undervisnirgsanstalter mångtaldiga utvä arne och lättheten dertill. T:1 statens embeten och tjenster, äfven de högsta, är vägen nu öppen för alla klasser. Utmärkelser, som fordom voro förbehållna endast en viss värdighet eller ställning i samhället, tillfalla nu en hvar, som dertill anses förtjent. Med ett ord: ståndsskilnaderna kunna sanningsenligt sägas haiva upphört i alla de sociala för hällanden, der de i äldre tider förefunnos. I töljd afrikets stäinders beslut hafva ocks ständsoch klassindielningarne blifvit upp: häfda vid val ej mimdre al riksdagsmän för städerna än till de Ibevillningstaxeringsoch pröfningskomiteer, Hhvilka inom kommunerna !va en ganska omfattande beskattningsoch de af riketts ständer med konungen slutade kommunoallingar ifrågasätta hvarken i stad eller å lärudet någon skilnad klasserna emellan. Skuille den då längre qvaratå ensamt inom den församling. hvilken såsom lagstiftande makt reprecenterar samhället i dess helhet? Ett af K. M:t och dess regering framlagdt I förslag till rationalrpresentationens om bildning utan afseende på ständ eiler klasser föreligger rikets nu församlade ständ r och utgör riksdgens vigtigaste iraga. Detiaförslng har icke blott ii erundia lig ordning varit hvilande sedani förra riksdagen, då de stånd, som representera det talrikaste antalet af svenska medboorgare å land och i stad, inför konungen tillikka derför nedlade offentliga tacksamhetsbbetygelse, utan har derjemte, efter alt genoom en vidsträckt sprid ning hafva blifvit käändt och grauskadt, tillvunnit sig de lifiigasste sympatier, och vd möten i landets ulla bygder stöd af den allmänna meningen bland alla samhällskjasser. Man berätt gas såleddes ull den förhopping, att detta förslag ätveen at riksdagens fyra stånd, hvilka. enligtt grundlsgarne, representera svenska folket, varder med upprikugtillfredeställelse antaget såsom lag — eti beslut, hvilket icke blott med all visshet skulle väcka hela landets glädje, utan som rjem:e under närvarande förhållanden hardt när torde kunna få ar som ena politisk nödvändighet till förekommande af det mi nöje samt den oroande ivring och splittring, som vid ett motsatt förhållande efter all anledning icke skulle uteblifva. Också erfar man, at, under den föratsättningen om det hyvilande förslagets antagande, K. M:t och ddess regering lärer föreslå rikets ständer attt fastställa statsreglermgen endast för elt ärr; ty om förslaget godsännes, följer deraf, att svenska folkets ombud skola ärliger samnmanträda, i hvilket fall det blefve en betänkklig abnormitet, ait de uvvarande riksståndepn hade på förkand teglerat staten för tre är, hvilket skulle hafva till följd, att den vye representationen skulle vid de tvenne påloljande årens riksdagar antingen försättas utom all verksamhet iaf seende på denna vigtiga delaflagstiftningsvakten. eller ock firetaga sig att upphäfva en föregående riksd:gs härom fattade beslut. Men äfven i andr hänseenden kommer sannolikt det nu öpmade riksmötets längte arsude verksumbht att i vä ig mån a beroende ufrepresent-tionsfråcansa ut g. Ty förmodas kan, att regeringen icke är beredd stt framlägga några mera cenom gripande förslag till lagar eller andra åtgärder af särdeles visgt — de der icke erfordra ea skyndsamnmare behandling — då nemligen, för hände:lse af förslagets godkännande, rikets nuvarande ständer sannolikt icke skulle kunma medhinna att dessförinnan bringa äreniden öf större omfattniog till slut; och dlessutom i sådant fall den nya representaticonens sammanträde inträffar redan ljamde år, l Bref från Paris. (Till Aftonbladet.) alnar FDA 0 FTagar blädgel — Cane ehanean i stäl