Aftonbladet – 17 oktober 1865, sida 3

UTRITKS ENGLAND. Engelska regeringen har föralsigtaitvidjaga en reform med. umversitetet i Dublin, vilken skall glädja alla frihetens vänner, synnerhet i Irländ. Vid de flesta engelska imiversiteter — universitetet i London unlantaget — är den akademiska undervisningen underkastad vissa inskränkningar, på rund sf hvilka dissidenter ej kunna vinna inträde vid dem, Det är på samma sätt med sniversitetet i Dublin, ehuru majorite ten af befolkningen är katolsk. Vicekonungen af Irland, lord Wodehouse, har i ett nyligen hället tal utotvat förändring härutinnar. TYSKLAND. Angående: exceaserna i Munchen skrifver den ) Oktober: Sedan i gär afton har staden varit skådeplatsen för allvarliga oroligheter. En ung man hade blifvit arresterad för sitt oskickliga beteende på ea öppen plats. Då han gjorde motstånd, måste gensdarmen bruka väld. En del af publiken tog genast parti för fången, och då gensdarmen för att undvika uppseende steg upp med sin fänge i en drosku, anfölls denna med stenar,: så att kusken vägrade köra. Knappt hade gensdarmen lemnat vagnen, förrän han angreps med käppar och st nkastnivg. Hen beganade då sina vapen vill sitt försvar. En fjortonårig gosse blef årad och nu steg folkmassans raseri till sin höjd. Gensdarmen måste fly in i ett privat hua. En skyndsegmt tillkaliad patrull mottogs med skrik och. oväsende. Folkmassan ökades stundligen och efterhand tillkallades en d militär, som slutligen, efter flera fruktlösa uppmaningar till mäung den att skingras, rensade platsen med fälld bajonett. Ordningen tycktes nu vara nå. gorlunda återställd, men så fort militären dragit sig tillbaka samlades folket på nytt ter tillkallades militär, denna gång till större antal. Efter flera nya försök att i godo få mängden att aflägsna sig, fick mi Iiären slutligen order att hugga in raed blanka vapen. Ett stort antal personer arresterades, och många sårades, Af dessa dog en redan följande degen och en annan hgger för döden. — Den 9:de på aftonen var hela garnisonen utom 9000 iwan borgarmilitär på benen med skarpladdade gevär och ett batteri om 8 kanunrer hölls i ordmnng, laddade med kartescher. I afseende på Augusterburgarens anspråk på hertigdömena ha de preussiska kronjuristerna kommit tili det resultat att 1) hertig Christian August af Augustenburg (fadren) genom atsägelseakten den 30 December 1852 afsagt sig sin arfsrätt till lördel för Christian IX; 2) att sonen, arfprinsen Fredrik af Augustenburg följaktligen icke kan i fadrens ställe utötva den af honom atträdda arfsrätten, och 3) att han icke ens efter fadrens död kan göra anspråk på någon särskild arifsrätt i hertigdömena. Vid nassauiska landtdagens möte den 4 dennes förekom en rätt intressant episod rörande landets diplomatiska representation i utlandet, hvilken kastar ett egendomligt ijus öfver förhåtdand i de tyska småstaterna. Ständerna ströko nemligen med stor majoritet all utgiftsposter för representationen vid de tyska hofven. Under debatten framkommo ganska kuriösa detaljer. Så hade t. ex. Nassaus mmister i Darmstadt (som derjemte represeuterar Nassau vid förbundsdagen) år 1853 heft trenve förrättningar, nemligen ett besök hos ministern baron Dualvigk, en audiens hos storhertigen samt bivistandet ar en prinsessas förlofning. För dessa vigtiga itningar voro i rä. kenskaperna uppförda summor, hvilkas be: lopp vedkte allmän förvåning och muntet