Aftonbladet – 17 oktober 1865, sida 3

ART VN brots den starka torkan, som gör att vatten ståndet är utomordemibgt lågt, ingenting så dant; ty utmed dess stränder anlagda kloaker upptaga och afföra långt nedanför Paris all den orenlighet, som förut omedelbart flöt ned i floden. För den som är van vid dagliga friska bad är dock Seinen, oaktaut den är så rikligt försedd med större och mindre badskepp, föga inbjudande. En ganska god tillflykt under stark värma har man dock i de hafsbad so erhålla omberd på den lilla fi er vid Pont royal midt för Tu Den är helt och hållet mrättad d präktiga 8: longer, beqväma eus-ila inum och en god restauration; haf ditföres hvarje morgon i stora jernei 7 på jernvägen från Dieppe. Dessa bad äro dock någotf.r dyra (5 franes), så att de icke mera allmänt kommit i bruk. De stora förs ngs-, röjoingsoch rensingsarbetena pågå ulitjemut med oförminskad kraft. För detta ostördt fortsättas ännu ett årtionde, så kan man utan öfverd säga, att under Napoleon II:s regering ett alldeles nytt Paris uppstått på den lats, der det gamla befenn sig. För den, kom icke på 6—7 år varit i Paris, är det ntressant att se, huru Roulevard de Sebastopol blifvit forisait på venstra Seinestranlen och der brutit sig fram midtigenom de rängsta och mörkaste delarne af Quartier latin, så att denna klassiska stadsdels-egenheter synas vara på väg att alldeles tör: svinna. Vid den punkt der denna boulevard för närvarande slutar, å en plats som kallas. Carrefour de IObservatoire, står en staty af marskalk Ney, som just här blef skjuten 1815, till följd af den dödsdom som pärskammaren, hvilken hade a sessicner i det närbeligna palais de Luxembourg, ut(alat öfver honom. Jag nämner denna minnesstod endast derföre, att den utgör ett det mest talande bevis för. på hvilka afvägar man kan komma, när man i offentliga mo numenter trampar den plastiska stilens las sar under fötterna och vill braska åstad ned vilda rörelser och hejdundrande åtbörler. Ney har sabeln lyftad till hugg, krop ven och ansigtet är i våldsam rörelse, munven vidöppnuad; att se en menniskogestalt Jötsligen förstenad uti en så häftig affekt sör ett i högsta grad vidrigt intry k. och tet hela är så fult, att man har svårt att fatta, huru en konstnär, sådan som Rude kunnat producera någonting slikt. Den på Boulevard du prince Eugdne uppställda statyen af Eogåne Beauharnais, utförd af Dimond, är då betydligt bättre, ehuru icke heller någonting utmärkt. Sistnämnda boulevard är redan bebygd med palatslika hus och efierhand börjar der, såsom förut skett vid Boulevard du Secbastopol, uppstå en ändlös serie af glänsande buuker och kafeer. Äfven de alranyaste boulevarderva, Riehard Denoir, Hausmann (uppkallad efter Seineprefekten, som har så stor andel i de stora anläggningarna i Paris) och Ma:esherbes äro i det närmaste bebygda. Sistnämnde boulevard går från la Madeleine dirckt tilll Paie Moncesu. Denna park, som sedun förra ärbundradet . hade varit temligen bortglömd och i läger-: vall, har numera blifvit omskapad till en den mest förtjusande promenad med omvexlande blomsteroch skogspartier, vattenkon-. ster, grottor, vattenfall o. s. v. Fruntimmer sitta der med sina handerbeten, och små barn springa omkring och leka med tunnband, bollar elier drakar. Öfverallt der det så kuu lämpa sig vid de nya ingarne al gator och boulevarder har sosn planterat träd och anlagt squarer med gräsmattor, träd och buskager, der man alltid ser menniskor sitta och hemta frisk luft och glä ja sig åt den vackra grönskan och de ständigt strömmande fontänerna. Om aftnarne ärs de rikt belysta med g När skall man väl gripa sig an med att skaffa Stockholms invånare några sådana andhemtningsställen och litet springvatten på offentliga platser? Den del af det gamla Paris, som nu står närmast i ur att nedrifvas och rödjas, är trakten omkring de stora Halles centrales, der uti nio otantliga täckta paviljonger, med tillhörande sonterrains, alla de artiklar afyttras, som parisaren behöf sitt dagliga lifsuppehälle och hvarifrån komma såväl de läckri r, som vi finna vid en dintr hos V eller i Maison doree, -— mA FA FT a sc mA ALTRKKCRNRAN AA oo . or. Av me om nm mm m mA Am AA sme HR he mn som de tarflis gar som vankas hos arbetarefan Fuaubourg S: toine. Man nöpuss vid att se dessav dilyftiga lokaler och den trufik som der drifves, hållas mmet de auktioner som der by på kött, fisk och undra ar är ändock nu för ring 100 hus s Ti as, iör att lemna plats till utvidgning af Hallarne. Man arbeiar alltjemnt på den underjordiska jernväg, som framdeles skall a de med landtmannaprodukter lasiade vagnarne in uti les Halles centrales. Man har redan å Marsfältet börjat de förberedande arbetena för det blifvande kristallpalatset till 1867 års verldsexposition. Vid sidan af sjeliva expositionspalatset kommer man stt uppföra en liten temporär stad. Toilettrum, badhus, salonger för konversation, hvila och korrespondens, lokaler för hårfrisörer, skrädd. re, skomakare och skoputsäre, et postkontor, en telegrafbyrå ov. 8 v. Man har till och med talat om en provisionel teater. I det gamla Palais de VIndustrie, som sedan 1855 års verldsexposition står qvar i Champs Elyses, pågår för närvarande en stor exposition, anorduad ar? tralföreningen för de sköna konsternas tillämpning på imdustrien?. Öfver denna förening och dess exposition skulle många och långa artiklar kuuna skrifvas. Jag binner nu blou nämna, att expositionen är särdeles vacker och ger ett talande vittnes rd derom, att konsien och industrien i Frankrike räcka bvarandra handen och derigenow frambringa en industriel konsttärdighet och smak, som man förgäfves söker uti samma mått i nå got annat land, Biani de artiklar, som ädraga sig största uppmärksamhet hos dena stora allmänheten är en af G. Kellner exponerad g lavagn. beställd tör vieckonunsen af Ezypien. Den är också onekligen vantins of det nå en väns rikasie och