Aftonbladet – 16 oktober 1865, sida 2

Jhållit sig dold här under tvenne veckor, och som hon hatar hans blotta åsyn, har hon hämnats på mig.? Mr Gervoise log med en gäckande min. ?M-n kära mrs Scot, detta är bestämdt ett misstag å er sida, anmärkte han i en mild ton. 7För det första häller min styfdotter uppriktigt af min son — för det andra skulle det vara löjligt att tro, att hon xarit okunnig om hans vistelse här i huset. Ni har misstagit er mrs Scot — ni har misstagit er. Jag vill emellertid göra mitt bästa för er.? Härvid reste han sig upp, men mrs Scot blef stående framför honum, full af vanmäktigt raseri; hon kände sig gäckad och hånad, lika väl som förorättad, och tala måste hon. ?Mr Gervoise?, sade hon, af alla elaka menniskor är ni den värsta; men jag vill bara säga er, låt mig drifvas från Carnoosie, om ni vågar — låt mig bli bortkörd, om ni vågar! Hon huvtade honom med fingret, och mr Gervoise, som verkligen kände sig orolig ull sinnes, sökte lugna henne. Min bästa mrs Scot?, sade han, jag ska göra mitt bästa — jag säger er ju, att jag ska göra mitt bösta.? ?Göra ert bästa för mig — för er sjelf, menar ni väl — jag säger er ännu en gäng, jiåt mig bli bortkörd från Carnoosie, om ni vågar I? Hen nickade åt honom och gick ut. Farlig!? tänkte mr Gervoise. Farlig! Jag vet emellertid hvad hon ämnar göra, och då man känner iaran, kan .man taga sina mätt och steg, mrs Scot.? KForts.)