Aftonbladet – 16 oktober 1865, sida 2

Mr Gervoise?, sade hon slutligen, hvad hvar det ni sade mig då den här unga flickan blef myndig? — hvad var det ni sade mig?? ?Sade er?? upprepade mr Gervoise, djupt förvånad. Jag sade er ingenting, mrs Scot. 7Ni sade att hon aldrig skulle komma att råda här?, skrek mrs Scot — sade ni mig intet det?? ?Nej, svarade mr Gervoise med mycken köld, ?det gjorde jag inte; men jag påminner mig att ni sade mig att miss Gordon hade underrättat er om att ni för framtid en skulle vända er till henne för att taga Order och befallnivgar?. Och mr Gervoise log öfver randen af sitt glas åt mrs Scot. Det sorgliga och bittra medvetandet att hon änvu en gång h. de blitvit gäckad och bedragen, för att i nödens stund bli bort stött, kom i detta ögonblick öfver mrs Scot. Raseriets tårar steg henne i ögonen och fördunklade dem, då hon tänkte på Carnoosie, på sitt rum och dess beqvämligheter, på makten och dess behag — och allt detta hade gått förlorat inom en timme, för att tjena mr Gervoise. Jag vill nämna för er?, sade hon slutligen, 7att miss Gordon har sagt upp mig och befallt mig att gå härifrån inom en timme; men om jag det gör, mr Gervoise — om jag det gör, ska ni komma att ångra det så länge ni lefver.? Denna hotelse verkade hvad de mest rörande böner icke skulle förmått: den bestämde mr Gervoise att medla. ?Ni förvånar mig verkligen, mrs Scot?, sade hun, Hvud är det här för en historia? — hvad har händt, som kunnat förmå miss Gordon att afskeda er? Miss Gordon har fått veta att ör son