I ryska tidningen Journal de S:t .Petersbourg uppställdes för några dagar sedan en jemförelse mellan feniernes sammansvärjning i Irland och den polska uppresnipgen år 1863. Likheten?, yttrade tidvingen, Pär så slående och förhållandena så identiska, med undantag af nägra få olikheter i fråga om den utländska inblandningen, att vi anse det nödvändigt att påminna ryska läsare att det här är tal om Irland år 1865 och icke om Polen år 18637. — Times har nu tagit till ordet för att bemöta denna anmärkning. Tidningen viser först att den ländska sammansvärjningen endast utsprungit från en okunnig motvilja mot britiska regeringen, en motvilja, som denna regering, om den ock förr gjort sig förtjent deraf, åtminstone numera icke förtjenar?, samt vidare, att de sammansvurna icke öfver hufvud taget kunnat uppställa någon egentlig grund för sin tillämnade resnicg, utan att denna blott gick ut på mord och plundring. De besvärade sig icke öfver den protestantiska kyrkan och bekymrade sig icke heller om förpaktningsrätten. Deras enda mål var att lösslita sig från Eugland och på ett eller annat sätt skapa sig en egen styrelse. Ryska läsare?, yttrar Times vidare?, kunna möjligen sammanställa Irland år 1865 med Polen år 1563, men andra länders läsare skola icke göra det. Det är den väsentliga skilnaden mellan de båda isderva, att Irland icke har det rigaste förtryck att klaga öfver, medan ryska styrelsen i Warschau alltid varit till rtterlighet sträng och brutal. Huru många tuen menniskor ha icke blifvit släpade från sina hem sedan 1830 och vandrat till det inre af Siberien eller inkastats i fängelsehålor hemma i landet! Hvar vill mam väl finna en likhet härmed i Irland? Det existerar icke för närvarande någon sådan varelse som en irländsk statslänge. Uti Irvland kan man icke klaga öfver att hiuder uppställas för religionens fria utöfvande: det kotolska presterskapet är icke endast fritt, utan nästan enväldigt. Irland styres icke efter krigslagar, irländare utskrifvas icke till tjenstgöring i de britiska armåerna och jagas icke i källare eller hålor, då de söka undkomma krigsijensten. All hvad en samvetslös och beslutsam styrelse kan göra för att krossa en nations anda utföres i Polen. Vi kunna derför väl tala om det förtryckta Polen?, ty hvilka nationens fel än varit, huru hopplösa än dess planer må vara, är det underkastadt en styrelse, som är mera tryckande än något fol: vore i stånd att bära. Deremot kan ingen med skäl tala om det törtryckta Irlaud?. Irland är lika fritt som England, och dess sammansmätning med det mäktigare landet härrör jrån na urliga orsaker och är för ingen del en verkan af våld eller tyranniska lagar.?