I representationsfrågan har man erhållit ett nytt och högst vigtigt bidrag till den offent liga diskussionen. Det är förra häftet a en broschyr, som ntgifves i Upsala, under benämning ?Betraktelser i representationsfrå gan, af eu svensk medborgare, som icke undertecknat någon reformudress?. Arbetet sönderfaller i två afdelningar. I den förra undersöker författsren möjligheten att genomföra en representationsreform, grundad vare sig på klassval eller på ståndsrepresentation, och han ådagalägger, genom en bevisning, som svårligen skall kunna gendrifvas, att ingendera principen lemnar någon antaglig grund för representationens sammansättning. I sednare afdelningen re dogör han för representationsfrågans öden vid svenska riksdagarne efter 1809, och visar huruledes hvarje försök att genomföra en reform, vare sig på ew gäng eller på de partiella förändringarnes väg; strandat på motståndet i de-båda första stånden r De äsigter författaren uttalar och de resultater, till hvilka hans undersökningar och framställningar leda, äro desamma hvilka redaa, såsom frukter af den allmänna diskussionen och den vunhbå erfarenheten ingätt i folkmedvetandet och alstrat den nästan enstämmigg, allmänna mening, som nu med oafvislig makt fordrar reformens genomförande genom det hvilande kongl. förslagets antagande. Men författarens bevisning för sina satser är så fullständig och så bindande, att han ofelbart måste kunna öfvertyga de få, som ännu på grund af ärliga tvifveläro motståndare till reformen eller tveksamme i afseende å den ställning de till densamma böra ifitaga. . Och äfven för dem, hvilkas motstånd icke har något annat skäl, än det rent egoistiska, att de icke vilja afstå från fördelar och företrädesrättigheter, som för närvarande tillkomma dem sjelfva och den klass de tillhöra, innefattar arbetet månget tänkvärdt varningsord. Vi torde vid tillfälle återkomma till en redogörelse för broschyrförfattarens förträftliga bevisning för omöjl gheten att uti klass. valsprincipen eller i siändsindelningen finna någon antaglig grund för represen ationens sammansättning; men vi kunna icke neka pss nöjet att redan un meddela ett utdrag ar förlattarens siutbetraktelser med. anledning af den lemnade redogörelsen för representationsfrågans öden sedan 1809. Han har genomgått, riksdag för riksdag, ärendets behandling intill 18 54 årens riksdag och visal att genom astandet till och re