Aftonbladet – 13 oktober 1865, sida 2

hon att mr Gervoise skulle förnya arrendekontraktet? Försök?, svarade hon vänligt, ovillig att betaga den stackars doktor Rogerson hoppet; jag ser honom der nere i trädgården.? Doktor Rogerson steg upp, fumlade med sina handskar och gick ut suckande. Han tänkte på huru lätt det var för miss Gordon att tala så, och huru svårt det var för honom att gå och söka mr Gervoise i ett sådant ärende. Han träffade honom nära ett af springvattnen, betraktande med välvillig blick det lekande vattnet. : Hur mår ni, doktor Rogerson? Och hur står det till med mrs Rogersoh? Bra, hoppas jag. Och hur är det med mrs Gervoise?? ?Mrs Gervoise är på bättringsvägen, det gläder mig att kunna försäkra er det; min hustru mär icke rätt väl, och sanningen att säga så kom jag till er för att tala om det der arrendet. Hon har ingen ro, så länge den saken är oafgjord.? Arrendet? — hvad för ett arrende? frågade mr Gervoise; ni menar väl icke ert eget, doktor Rogerson? Ni vill väl icke säga att ni oroat er för den saken — gör icke det! Doktor Rogerson rodnade af glädje. Jag kan således hoppas att få nytt kontrakt7 utbrast ban med oförsigtig ifver. Visst icke det — jag uppgör inga nya kontrakter förr än min son sjelf öfvertar, såsom jag hoppas han snart skall göra, handhativandet ef sin egendom. Men hvad ör det? Kan ni icke bo qvar under tiden, oktor Rogerson? Ser väl jag ut att vilja köra bort er? Doktor Rogerson förmådde icke uttrycka gina tacksägelser; hans tacksamhet öfvervöl