Aftonbladet – 11 oktober 1865, sida 3

Väntade upplysningar om misslonsverket. 1 sistlidne Juni månad meddelade vi, efter ett större arbete af schweiziske presten Langhans, en mängd hufvudlösa iöretag och tillvägagårnden? af missionsverket och förklarade ?syttet? dermed ?ingalunda vara att vilja afbälla någon från att offra sin skärf för de olyckhga hednvingarnes bästa, utan fastmer art älven härifrån bereda en impuls för mera ändamålsenliga åigärder?. Langhans ofvannämnue bos har tillvunnit sig stor uppmärksamhet och kommenterats al en mängd journaler och tidskrifter i Tysk land och Schweiz. Den var äiven, samti digt med vår uppsats, föremål för prestmötet i Upsala. Langhons är medarbetare i lärda tidskrifter, och Theologisches Litteraturblatt i Tyskland, som med honom i aseende å missionsverket har dismetra!t mo: satta grundäåsigter, lemnar honom Ikväl det vitsord, att han är väl bevandrad i teologilens vetenskap och i missionslitteraturen. Älven missionären Löfflad, i berättelse öfver rhenska missionen, erkänner att Langhans blottat många fel och förivringar? i missionsverket. Vi anmärkte i början af vår uppsats: Langhans är visserligen ensidig i sina bemödanden, men godigör detta fel genom ett förvånande rikt meddelande af officiela handlingar och alla slugs materioler. Vi vilja hälla oss mesta dels till de sednare?. Boken år en frukt af fyra års ihärdiga studier siouslitteraturen och är töranledd af den fanatiskt retsaumme missionären Hebichs korståg genom södra Europa ?till en dom öfver folket, då Langhans ansåg sig böra göra sig sjelf och sin församling reda för, om man borde bli Hebichs anhängare eller ej, helst denne snurt sngdt satte saligheten häri. Langhons är nu sysselsatt med en forisättning af sitt verk, deri han torde närmare förklara sig ölver gjorda inkest. Art bland de otaliga uppgifter, Langhans meddelar, en och annan kunde vara mindre grundad, beroende på de mångfaldiga käl lornas relativa värde, torde läsaren opåmint ha föreställt sig; och vi ha afvaktat en