Aftonbladet – 10 oktober 1865, sida 2

stora hindret för uppfyllandet af sin egen önskan. Den kärlekssnara, som han hade utlagt för dem, hade de rifvit sönder, och de voro färdiga att plåga och qvälja sina egna hjertan, hellre än att underkasta sig bonom. Hjertligt hatade mr Gervoise Beatrice just nu, och han hatade Gilbert föga mindre. Rebellen framför honom kunde han stinga, och han gjorde det. ?Mycket sannt, svarade han; ?jag vet byvarför Gilbert inte vill låta gifta sig med er. Den ena brodern ville ni inte ha, och den andra vill inte ha er. Det förergade Beatrice att hon kände detta stygn; men om hon kände det, så var hon åtminstone för stolt att visa det. Hon vände sig om för att gå in. Mr Gervoise hejdade henne och sade i törändrad ton: Ni förstår inte att sköta sakerna, BeaIrice. Låt honom komma tillbaka, och kalla ifven hit Antony, så få vi se om inte Gilvert tar skeden i vacker hand.? Beatrice skakade honom af sig, som om van hade varit en insekt, och efter att ha vifvit honom en bl ck, som uttryckte den :edervilja hon kände, gick hon vidare. Mr servoise såg efter henne, och lyssnande på wennes små raska, trotsiga steg, mumlade an: ?Jag skall nog ändock qväsa dig, min köna !? Gudnås, hon var qväst och bedröfvad nog er hon satt bredvid sin moder, blickande it åt terrassen, som försilfrades af månen. ontänerna plaskade behagligt i nattens ystnad, och emellanåt uppstämde näkteralen sin sänts. a (Fortö.)