Aftonbladet – 9 oktober 1865, sida 3

Article Image
n:r, Bom ej ha eggna sparbanker. NIORGE. Den 5 Oktober r kl. 1 på degen försiggick storthinzets högticidliga öppnande i Kristiania. Mottagna ar en dedeputation från storthinget, infunno sig regeriringens ledamöter i thinget, ledsagade af höiesesteretien samt öfriga civila och militära auktotoriteter. Regeringens förste medlem, statsrädelet Stang, uppläste ett kungligt bref, hvarigenom han bemyndigades att öppna storthinget:t, samt derpå det kongl. troatalet; Efter -tröntalet uppläste stutsrådet Manthey K. MM:ts berättelse om rikets tillstånd och styrelsee, hvarpå statsrådet Stang förklarade storthiingets förhandlingar öppnade. Presidenter och represenianterna ut ropade nu på sedlvanligt sätt: 7Gud bevare konungen, tädermeslandet och broderriket ! Den 6 Oktober Öfverlemnades af statsrådet Helliesen till de särskilda thingen en mängd! kongl. propositiomer. Till president ii Storthinget valdes pastor Harbitz, till vice president stiftsamtman Vogt. Till sekreterare läänsman Eoge, till vice sekreterare länsmans Grave. Till president och vice president i OOdelsthinget valdes sakfö raren I. Sverdrup p och advokat Kildal; till sekreterare och vivice sekreterare valdes länsman Grave och ltlöjtnant Krog. Till presiden! och vicepresisident i Lagthinget valdes byfogden Christewnseu och statsrådet BirchReichenvald; till I sekreterare och vice sekreterare sorenskrifvgaren Ström och kyrksångaren Sker. Vid norska storrthingets öppnande den 5 uppläste statsrådet Stang konungens trontal, som hör följaude lydelse: Gode herrar och norske män! I det jag beklagar att omständigheterna icke tillåta mig att samlas med eder vid begynnelsen af edra förhandlingar sänder jag eder min konungsliga helsning och önskar edler välkomna till edra vigtiga värf, Under den tid, scom förlupit sedan sista ordinarie storihing, hafva våra näringar oaktadt åtskilliga missöden IUkväl hatt en sådan trefnad att statsinkomsternaa rikligen influtit. De under förra året såsom fölöljd af politiska förhåltanden örorsakade utomorordentliga utgitter till törsvarsväsendet hatva dertriöre kunnat utredas utan att någon förlägenhet I för finanserna derigenom upp stått. De förslag, , jag lät framställa för sista lagtima storthing oom ett mera tilltredsställande ordnande af flera aarmeen rörande angelägenheter, blefvo blott tilll en de! bitallna. Vid storthingets upplösningg tillkännagaf jag att saken skulle blitva gjordd till föremål för ytterligare granskning. En såådan granskning har egt rum. och derpa byggda t förslag skola blitva eder forelagda. Jag raknarr på storthingets upplysta fosterlandskänsla i ddetjag hyser det hopp, att storthinget, medan tiddsomständigheterna ännu tillstädja ett lugnt ockh moget öfverläggande, skall komma till ett reesultat, som jag kan anse betrysgande för armens brukbarhet. De förhandlingar.r. som egde rum på sista ordinarie storthinget ; om en reform i nu gällande rättegångssätt i broottmål, hafva ådagalagt, att det herrskar en så i stor oenighet i äsigterna både om huruvida eller : i hvilken utsträckning en reform kan anses vaara af nöden och i hvilken riktning den bör gå, att alla meningar synas böra förena sig i dden åsigten. att tiden till att verkställa någon genomgripande törändring af det bestående, för hvad tall som helst, icke ännu kan anses vara innne; men detta bör icke hindra. att åtskilliga allmiänt erkända brister i det nu gällande rättegångssättet böra afhjelpas, och ett härtill syltande lagförslag skall dertöre blifva storthinget förelagsdt. En komit a. morska och svenska män har blitvit nedsatt för att taga under öfvervägande, hvilka förbättringar de mellan rikena bestående unionella bestäm meelserändamålsenligen må kunna mottaga. Komitn sammanträdde sistförlidne vär, och dess töorluandlingar, som med hänseende till flera af medletmmmarnes storthingsoch riksdagsmannakall blifvit afbrutna, medan begge nationalrepresentattionerna äro församlade, skola sednare blitva aterr upptagna. Storthinget skall få sig förelagda dde handlingar, som röra nedsättandet af dennaa komitre. Med H. M:t friransmännens kejsare har jag fslutit en handelsls. och en s:öfartstraktat. genom hvilken för de förerenade rikenas handel och sjöfa på Frankrike uppmnåtts i det hutvudsakliga samma fördelar, som s genom dylika traktater mellan Frankrike och de flesta europeiska linder blitvit dessa medgilna. När man ser pbå betydligheten af våra handelsoch sjöfartsfitörbindelser med Frankrike, anser jag den lättnaad för dessa, som uppnälts genom de atslutna traktaterna, för ett väsentligt godt, och jag har: med glädje erfarit den tillfredsställelse, hvairmed detta steg emottagits i Norge. Det har fordrat medgitvande trän vår sida af s-mma art som dem, andra stater, som med Frankrike zafslutit traktater, måst Enär något af dlessa medgitvanden förutsätter storthingets medwerkan, är traktaternas tortfarande giltighet be:roende af storthingets bekräftelse, i hvad de viidkomma Norge. Det i detta atseende nödväncdiga förslag skall blifva eder förelagdt. Den utställningg af föremål rörande fiskerihandteringen, sopm förliden sommar egt rum i Bergen och som äär den första internationella utställning på indusistriens område, som blifvit hallen i Norge, är etett glädjande be på det växande intresset för r framsteg. och skall, som jag hoppas. blitva af f varaktig betydelse för en at våra vigtigaste nääringskällor. Den vätvilja, hnvarmed detta företag möttes af fremmande regeriringar och nationer, bör med tacksamhet erkännas. . Storthinget skalll med glädje emottaga det meddelande, som skahll göras eder om den lyckliga tilldragelse, som skänkt konungahuset en ny tillväxt genom födelsen af den son, hvarmed min högt älskade brodder H. K. H. prins Oscars iktaäncklan åter hlifvuit YR n de

9 oktober 1865, sida 3

Thumbnail