Aftonbladet – 9 oktober 1865, sida 3

om och i hvad mån Karin Persdotters, Daniel Anderssons, Nils Petterssons och Lysns belägenhet varit af beskaffenhet utt uppväcka medlidande, i hvilket afseende upplysning bort sökas bland annat genom e af doktor L. G. Örtevgrens yttwuravida obduktion pelserna tva anledning antaga att a Pehrster, Nils Petie fen lidit af yboilig sjukdom el svära plågor, ohberoende at arsenikförgiftnivgen; ett Lindbäck icke blifvit tillspord om tiden för de särskilda mordförsöken mot Daniel Andersson, derom häradsrätten bort söka att vinna utredning jemväl genom infordrande af de anteckningar Lindbäck bör hafva gjort om tiden för nattvardens meddelande åt Daniel Andersson likasom åt församlingens medlemmar 1 allmänhet; att Lindbäck, hvilken haft olika uppgifter om syfiemålet med Lystns förgifvande, icke blifvit med anledniög häraf och med uppmärksammande af de liknelser, som mot bludbäck förekommit att härvid hafva låtit leda sig af beräkning på egen förd:l, allvarligen uppmanad att om nämnda syftemål afgitva en sanningsenlig bekännelse och ej heller tillåtits att uppgifva. huru och när bekantskapen mellan Lindbäck och Lysen uppkommit jemte första början till och den vidare utvecklingen af deras iubirdes affärsförhållanden; att sedan rättaren Andeers Lindblad och drängen Nils Ersson inför häradsrätten uppgitvit att de i Augusti 1864 bevittnat den af Lysen till Lindbäck utgifna skuldsedeln. hvilken varit daterad den 28 Januari 1863, häradsrätten underlåtit tillfråga vittnena om förloppet vid skuldsedelns bevittnande; att noggrann undersökning icke egt rum angående det sätt, hvarpå Lindback bibragt Lysn arsenik, i hvilket afseende förekommer, blund annat, att Lindbäck och öfriga personer, hvilka blifvit hörda avgående de härmed gemenskap egande -mständi heter, haft sväfvande, oiuliständiga och mot hvarandra stridande uppgifter, utan att hafva blifvit tillhållna att desamma närmare förklara; att ehuru Lindbäck hatt stridiga uppgifter i fräga derom, huruvida Per Olsson vid det tillfälle, då, enligt hvad nämdt är, nattvarden honom meddelades, erhättit giftblandadt vin, Lindbäck icke blitvit. utfordrad en fullständig berättelse om förloppet och de närmare omständigheterva vid nattvardens medde ande åt Ver Olsson vid nyssnämnda till älle och Linabäck ej heller anma redogöra, huravida han haft det gifiblanjade vinet så vårdslöst törvaradt eller på wivändandet deraf lagt så liten vigt, att det sunnat inträffa att, såsom af hans omförmälda uppgilter skulle kunna slutas, Lindck utan bestämdt uppsät af förgutning tvit nattvardsgästgiltblandadt vin: att iradsrätten underlåtit efterforska, buruvida Lindbäck kan hi skild anledning att v j Olsson; samt att Lindbäck icke blivit tillhällen att närmare redogöra för beskaffeneten af de läkemedel han skulle utdelat, varifrån han desamma bekommit, hurn änge han befattat sig med sjukdomars boande, m. m., som dermed eger gemenk.p; ty har k. hofrätten funnit skäligt att, ned undanrödjande af häradsrättens utslag veträflande Lindiäck, visa målet i denna lel åter till häradsrätten, som har att det uminra i vederbörandes närvaro ånyo föreaga och, sedan ransaknivgen blifvit i de örenämnda och de flera hänseenden, hvaritinnan till följ! af målets fortsatta handäggning undersökning kan ifrågakomma, ill nödig fullständighet bragt, nytt lag ixmätigt utlåtande meddela; kommande :.melleriid målet i den del, som varit öremål för domkapitlets pröfning att hos . hofräiten hvila. Stockholm den 19 September 1865.