Aftonbladet – 9 oktober 1865, sida 3

förklaringar af vederbörande, som ieke gerna kunna uteblifva, innan man fäller sin dom. Times meddelar redan en protest af hr Bresford Hope, som är upptegen på Newyork idmuagarnes lista, men alt han 3 halt ett der de sistt till den 30 Sept) minskats med ungefär 1.100.000 f. Det är dock mindre än hvad Gladstone sjelf hade bsräknat. Isynnerhet på inkomstskatten har minskningen understigit had som beräknats till följd af denna skatts nedsättning från 6 till 4 procent, hvilket troligen icke har någon annan orsak än att välständet stigit. Minskats har älven inkomsten af tullen till töljd af de betydliga tullnedsättningarne i tå och socker, men äfven här har minskningen varit ringare än man väntat sig, eller eudast 604,000 . En annan minskning af 52,000 har inträffat till följd af nedsättning i föreäkringsstämpeltaxorna, samt slutligen en ar 427.000 under rubriken diverse inkomstkällor. Ala dessa minskningar i inkomsterna uppgå tillsammans till 1.115 000 f, men deremot ha inkomsterna ökats under andra rubriker med 800,000 E. TYSKLAND. Tidningarne redogöra vidlyftigt för de tyska ständerdeputerades möte i Frankfurt. De dervid antagna resolutioner lydde: Schleswig Holsteins sjelfbestämningsrätt utesluter ail väldsamhet och allt afgörande af dess öde utan represeniationens samtycke. Gasteinstraktåten kränker allrättslig ordning i Tyskland och ho ar gifva utlandet anledning att blanda sig i dess angelägenheter. Traktaten förkastas säsom ett rättsbroit och år på intet sätt bindande för hertigdömena, hvilkas sjelfbestämningsrätt endast kan inskränkas af Tysklands högre intressen. Med afseende på Preussens och Österrikes framfart mot hertigdömena är det alla tyska repr: sentetioners och isynnerhet pseussiska deputersdekammarens hehga pligt att taga hertigdömenas kränkta rättigheter i försvar, fordra representationens skyndsamma inkalIsnde samt Schleswig-Holsteios koustituerande såsom sjelistandig. stat, Detär vidare: de tyska represenotatiouernas pligt att icke bevilja ssatter eller län till nägon regering, som hyllar väldspolitiken, hvaremot det är b.lligt att, sedan hertigdömenas sak en gång blitvit lagligen ordnad, hela Tyskland får bära bördan af ett krig, som blivit fördt lika mycket för dess svm hertigdömenas räkting. Bland talarne yttrade sig isynnerhet hr Trabert från Hanau i Kurbessen med stor hättighet mot den preussiska politiken. Preussen, sade han, slukar och vill fortfara att sluka, hvilket kan medföra utlandets mellankomst. Syd-Tyskland skall aldrig medgifva ett intörlifvande med Preussen, ätven om der funnes en liberal ministår. Resolutwner duga icke, vi mäste utfärda mavifester. Och der: skall stå att Österrikes och Preussens beteeude icke är aunat än väld; ett rytt tyskt förbuad med folk, parlament och di rektorium mäste bildas emot stormakterna. Dessa står det fritt att inträda i förbundet, och vilja de det icke, sä mäste man vura betänkt på en federativ republik. Det är. regeringarne.i Tyskland, som äro revolutionära! Vi apellera icke till hrr von Beust och v. Pfordten, utan vi måste tvinga dem genom agitation! Tyska krigare, hvilka drogo ut som befriare, ha bliivit deltagare i ett rö:varetäg!Vi måste slutligen bjelpa oss sjeliva eller ömkligen gå uuder!? ITALIEN. Uti Köln. Zeit. berätiades nyligen, att Italien i hemlighet rastade sig. Detta bekrättas nu af den officiösa Revue Contemporaine, som i anledning häraf yttrar, att både Frankrike och Italien ha stort intresse af at orefve Bismarck undergrätde Ö terrikes makt Tyskland. Den ofliciösa revyn uttrycker neraligen, ehuru i en annan form, samma idfer som den bekanta broschyren om Gasteis-konventionen?, yttrar en pariserkorrespondent till Köln. Zeit., ?och man kan nästan antaga, att de idger, som i broschyren utvecklades, funnit anklang både i Paris och Florens. I fall så är händelsen, mäste man göra sig beredd på vigtiga tilldragelser och det inom kort.? F. d. konung Frans II och hans gemål ingo den 24 Sept. ispalatset Farnese i Rom nsttoga den sköld af ciseteradt guld och siltver, den s. k. Gaeta sölden?, som Pyskanda adel lätit föriärdiga, såsom en vevis på samma adels tillgitvenhet och be mitran för f. d. konungen och hans gemål. Preussiske majoren, greive Stolberg Werni serode höll ett tal. på hvilket det neapolianska fursteparet svarade, hvarvid I. d. wonungen uttalade sin förböstan till framiden och förklarade att han med glädje afmaktade den dag, då Italien skulle uppvukna ir sitt rus. SYD-AMERIKA. Sednaste underrättelser från Peru förmäla. tt rebellernas eskader lemnat Callaos hamn ch dragit sig till Chincas-öarne. ästebernsmess—————— Årets landsting. Westmanlands läns landsting har beviljat tt anslag at 1000 rdr. att för år 1866 ställas till , konungens befallningshafvandes disposition, för it, efter öfverbefälhafvarnes hö te, användas ill målskjutningspremier och in at ammuition tör skarpskyttekårerna inom Westmanland. Tinget har vidare godkönt det tillsatta utskot-:. ets betänkande i tråga om medels anskaffande : ill nya lasarettsbyggnaderna inom länet, uti vilket betänkande utskottet hemställt att landsinget måtte at dess förvaltningskomitå uppdraga under ansvarighet af landstinget, för berördamål upptaga n at 5 rdr. derat