Aftonbladet – 6 oktober 1865, sida 3

Mangs eec TR några minuter. lafkylning gjorde till en behaglig och sund I på ringa afstånd från hvarandra. Alltemel. lanät passerar man grupper af stationshus, I der de för transporten och telegrafen an dregarne ha sina stall. lIgenom ett flackt land, som endast höjer sig I der arbete stora erbetskolonner af europter I har mean en större sted till venster. Denna tTannet HU MMVCK JVVvV IH valldit, UVI UTA skall säkerligen inom kort bli af en stor betydelse. Likasom dess läge har en viss likhet med Venedigs, så synes äfven dess framtida betydelse icke bli olik den som denna stad fordom hade. Här fanns en fullständig arsenal, der de i enkla stycken från Frankrike hittransporterade maskir.er af alla slag, isynnerhet gigantiska muddermaskiver, blefvo sammansatta. I denna arsenal rådde mycket lif och verksamhet. En storartad fabrik till förfärdigande af cementblock arbetade oafbrutet. Ett block af tio kubikmeters storlek förfärdigades under loppet af Cementet hitföres 1 säckar från Frankrike, och sanden tages på strarden. Jag såg ett omätligt förråd af dylika block ligga tätt invid kusten, hvarifrån de successivt utföras till dammarne. Det var med vemodiga känslor jag lemnade den vackr2, trefliga staden, som hafvets närhet och temperaturens deraf följande vistelseort, isynnerhet för en nordbo. Frår Port-Said går kanalen, sedan den genomskurit den smala flacka landttungan, in i förutvämnda lagun, som den genomskär på en längd af fem till sex mil. Stora muddermaskiner ligga här förtöjda ställda tjenstemännen ha sin bostad och der de till aflösning i båttransporten bestämda Det bör nemligen anmärkas, att bolaget anlagt en telegraflinie mellan alla städer och stationer semt ordnat en daglig posttransport med stora täckta båtar utåt hela linien. Sedan kanalen genomgått sjön, löper den tre till fyra fot öfver vattenytan. Här och och araber blandade om hvarandra. Snart stad heter Kantara. Här skär kanalen karavanvägen, det vill säga en gångväg isanden, och der är derför anbragt en dragfärja. Efter vid pass åtta mils segling höjer sis landet betydligt. Jordarbetet, som hittills icke varit så synnerligt svårt, antager nu stora dimensioner. Vid El Guisr har mar på ett par mils längd måst genomskära er sandås af omkrivg treitio alnars höjd. Kanalen visar sig här på långt afstånd för der resande såsom en ofantlig klyfta. Det har fordrats ett oerhördt arbete för att genomgräfva denna ås och ett icke mindre att föra den utgräfda massan upp på dess topp å det sätt, som det på sin tid skedde. Sgyptiska bönder eller fellahs ha nemliger på vicekonungens befallning måst krypr uppför sidorna, bärande jorden på nacker i små riskorgar. Nu verkställer man detta arbete bra mycket lättare. Stora ångma skiner, sex till antalet, verkställa den ännv återstående utgräfningen. Dessa maskiner kallas excavateurs ä sec cch voro ursprung ligen afsedda att arbeta på torra landet men kunna dock äfven begagnas till utgräf ning under vatten. Principen för dem ä ungefär densamma som för muddermaskiner. På en nedhängande kedja äro anbragta sko por, som afskära sidorna i lager, och mec tillbjelp af en egendomligt sinnrik meka nism 1 skopans flata botten, afkastas der uppgräfda jorden i waggons, som af lo komotiv dragas uppför rännor, hvilka äre anbragta på sidorna. En sådan maskir kan dagligen uppgräfva 1000 kubikmeter. eller omkring 130 kubikfamnar, för det bil liga priset af 2 mark (omkring 66 öre) pr kubikfamn, utkastad på stället eller i waggonerna, och kostar högst 30,000 riksdaler ) Dessa erxcavateurs syntes mig i hög grad ändamålsenliga, vare sig antingen till utgräfniog af vägoch jernbanstrancheer eller af kanaler, och bolagets ingeuiörer voro outtömliga i sina loford öfver dem. Uppfinnaren, som sjelf är entreprenör förj jordarbetet härstädes, var närvarande och : visade mig dem med mycken beredvillighet. Hans namn är Couvreux. Såsom ett bevis på maskinens kraft och tillika för att ka-l nalen icke så alldeles kommer att ligga i lös sand, vill jag nämna, att den sida, som: afskars i närheten af vattenlinien, var ett stenhårdt konglemerat af kalkoch lerblandad sand, som skoporna med största lätthet afskuro. Det arbetades mycket itrigt med dessa maskiner, och hvarje ögonblick ilade ett lokomotiv framåt, dragande med sig en lång stiäcka af vagnar. I närheten af klyftan ligger en täck, liten stad, der man nyligen byggt en kyrka, Se-l. dan man passerat klyftan vid El-Guisr, för man genast sigte på den en half qvadratmil stora insjön Timsah, hvars mörkblå vat-. ten bildar en behaglig motsats till de kringliggande nakna eandbankarne. Kana-l. len löper genom denna sjö, som nu är fylld med vatten från Medelhafvet, och som är ämnad att förvandlas till en storartad inhamn. Man är nu halfvägs, således tio mil från Medelhatvet, och måste här lemna den maritima kanalen, som på andra sidan sjön icke är så fullbordad att den kan befaras. Ett kort stycke från utloppet i sjön tager mean af till höger in i en annan kanal, som går till den en fjerdedels mil aflägsna staden Ismailia. Ismailia, så benämnd efter nuvarande vicekonungen, ligger gonska vackert vid sjöns norra rand och gör med sina nätta, hvita hus, af hvilka många äro två våningar höga, prydda med alianer och veran-. dor, ett vävligt intryck u:i den öde sand-l öken, der icke ett grässtrå smeker ögat. Den är hufvudsätet för hela kanaladmini-. strationen, och här bor öfveringeniören. Sötvattenskanalen går der tätt förbi på sin väg till de öster om staden liggande slussarne, som hålla dess vatten skildt från den maritima kanalens. Slussarne äro två till antalet, ty skilnaden mellan båda kanalernas vattenhöjd är temligen betydlig, eller vid pass sexton fot. Nu, då slussarne äro färdiga, lyftas skeppen från nämnda arm af maritima kanalen upp i sötvattenskanalen. Staden har omkring 4000 invånare och är anlagd i temligen stor skala, förmodligen i förväntan på framtida betydelse, till följd af dess läge vid sammanträffandet af två sn a 4, er a oa a As