Aftonbladet – 3 oktober 1865, sida 2

Då det allmänt gjort ett ganska pinsamt intryck att höra uppgifvas, med anspråk på tillförlitlighet, att en konungens förtroendeembetsman, i grefve Liljencrantz ställning, skulle mot rbeta regeringens förslag till den stora reformen, allrahelst genom sådana medel som det här ifrågavarande, tro viatt reformens vänner skola med tillfredsställelse mottaga hr grefvens här ofvan lemnade förklaring, som visar att dessa rykten varit ogrundade. Vi begagna för öfrigt tillfället att nämna, det vi eviarit, att grefve Liljen crantz visserligen lärer hysa åtekilliga farhågor med afseende å reformförslagets antagande, men att han ännu icke blifvit ense med sig sjelf huruvida dessa farhågor kunna tillmätas den vigt att de kunna föranleda honom att för sin del rösta emot förslaget. Vi hysa den förhoppning, att förbällandet skall vara enahanda med mänga andra adelsmän hvilkas tveksamhet blifvit uttydd såsom afgjord obenägenhet emot representationsreformen, och att den diskussion, som kommer att föregå det slutliga afgörandet skall förmå hos många, måhända hos flertalet af de sålunda tvekande, undanrödja tvifvelsmålen, och reformens framgång äfven på riddarbuset sålunda vara betryggad.