Aftonbladet – 2 oktober 1865, sida 3

Patrie hoppas, att vestmakternas cirkuärnoter icke skola bli utan påföljd, enar Preussen vid det slutliga afgörandet icke är ,benäget att upptylla de i Drouyn de .huys — cirkulär uttalade önskningarne. Jetta yttrande ger stöd åt ett af Kölnische eitung meddeladt rykte, att franska regeingen söker närma sig Preussen, hvaremot ennes hela vrede är riktad mot Österrike. nnan kejsaren återvänder från Biarritz, får van dock svårligen erfara någonting betämdt i afseende å franska regeringens sigter; för närvarande är allt blott gisslingar. Tidningen Libert6 har haft ett par ariklar, hvari det påstås, att freden omöjlien kan upprätthållas i Europa, så länge som Frankrike icke återfått sina naturliga sränser vid Rhen. ENGLAND. Engelska ministeren har, enligt LEurope, tillställt kabinettet i Petersburg en energisk skrifvelse i anledning af den böjelse Ryssland visat att utvidga sina gränser i meljersta Asien. Engelska regeringen uppmanar den ryska att afgitva förklaringar och lugnande försäkringar om den nuvarande oränsene bibehållande. Kabinettet i Pe lersburg har gi vit ett undvikande svar och förklarat, att det blott har för afsigt att oarantera och befästa sina grä ser. I I Irland fortfara häktningarne i åtskilliga delar af landet: i Killarney ha bland andra tre tjenstemän inmanats i häkte och i Dunannon en soldat. Trots polisens vaksamhet låra feniernas nattliga exercisöfningar fortsättas på många ställen. 1 Liverpool har ett från S:t Nazaire an-. kommet ängfartyg med namnet Collina ta gits i beslag, emedan ombord befintliga 120 tons kulor och bomber icke blifvit införda i märkrullän: Man vet dock ännu icke med säkerhet, om denna sak stär i samband med den fenianska rörelsen. TYSKLAND. Under det jäsningen vid wienerhofvet fortfar med anledning af den procedur kejsaren vidtagit med sitt riksråd, sofver icke Preussen och hr Bismarck fortsätter på sitt sätt det arbete, som skall befrämja Preussens storhet. De preussiska myndigheterna i Slesvig förklara helt öppet, att hertigdömenas skilsmessa icke skall bli långvarig och regeringen har genom sin officiösa or gan Pubheist? förklarat hvad egentliga målet för dess äregiriga sträfvanden är. ?Prenussen måste herrska i Tyskland ända till Mainfloden, heter det, och tidningen tillägger dessutom: Preussen bör icke bry sig om oppositionen i de små tyska lagsuftande församlingarne, som alltid äro så pratsamma, men aldrig vilja bringa något offer. Preussen--måste åtminstoneflytta sitt militära herraväldes gränser till Mainfloden. Om det är omöjligt att i detta afseende komma öf: verens med Österrike, så måste det likväl ske, äfven om vi skola fora krig mot kej sardömet. Målet för vär politik är Tysk. lands uppgående i Preussen, och just der genom Preussens förvandling till Tyskland. Det är omöjligt att föra ett tydligare språk och de mindre tyeka staterna böra nu kunne inse hvad som väntar dem. Vi ha många gånger, säger en dank tid ning, visat, att kabinettet i Berlin uppställ Tysklands tvådelning såsom målet för sin sträfvanden, och att det i följd deraf önskade komma i be sittning af Mainfloden, som ut gör gränsskilnaden mellan den schwabiskt racen och de folkslag, som man i motsat dertill i vissa hänseenden kallar de verkligt tyskarne, de äkta teutonerna. Sålede: intet Mecklenburg, intet Oldenburg, Hanno ver, Sachsen, Nassau, Anhalt, Reuss, elle Lippe, men deremot ett stort Preussen p: mer än 30 millioner menniskor, som sträc ker sig från Jutland och Östersjön till Ba dens, Wirtembergs, Baierns och Österrike nuvarande gränser. Man måste medgifva at här är fråga om en högst vigtig sak, ehuri den af Preussen eftersträfvade territorial utvidningen något krymper tillhopa genon att endast framträda som en tordran på et Isimpelt militärt öfverkommando. PORTUGAL. I Från Lissabon skrifves den 23 Sept. Könungen kommer att i början af nästa må nad, i sällskap med sin gemål, anträda de jaf kamrarne tillstadda resan och ämna först besöka Frankrike, dernäst England oc Iså Belgien. Derifrån går resan till Tysk Iland och slutligen till Italien. Resan är be .Istämd att räcka i tre månader. I Portugal har man, tyvärr, under hel -lårat varit upptagen af ministerkriser oc I ministerombyten. I våras blef krigswin Istern störtad genom ett tadelvotum frå senatens sida, föreslaget af markis Sa d BREES ELAN RESTEN BEAR 20v AR Et AE