Aftonbladet – 29 september 1865, sida 3

Landtförsvarskcmitens betärkande. Den komite, som genom det kongl. brefvet af den 15 Juli 1861 tillsattes för att utarbeta förslag till de grunder, efter hvilka landtiförsvaret hädanefter borde ordnas, har ru utgilvit sitt betänkande, en diger volym om 482 sidd. in qvarto. Komiten bestod vid sin tillsättning af följande medlemmar: generalmajoren Bildt (ordförande). geveralintendenten Sandels, ödiverstarne (vumera geueral) Hazvlius, (numera statsrådet) Reurerskiöld, grefve af Ugglas, (numera general) af Klint och Rosensvärd, majoren iartilleriet Hjort, kaptenen vid ingeniörkären frih. Leijonhufvud, litmedikus V. Lundberg och kaptenen (numera ötverstelöjtranten) Nyblecus (såsont sekreterare), I slutet vf sik berävkande meddelar komitn en sammanfattning af hutvudpunkterna i sitt försleg om landtförsva:ets organisation, och de; na sammanfattnivg är af följande lydelse: Armen bör ega en mindre krigsiot at 50 000 man. alltid stridfärdig, sam! en större krigslot ef 70.000 man, som efter någon beredelse kan vara avidtärdig och för hvilken under fred betäl, vapen och beklädnad alltid böra finnas. I afseende på lardets förseende med be: fästningar, bör hufvudstaden befästas och 1856 års komites belästningsförslag undergi sörnyad granskning, i syfte att utvidga be. fästningslinierna; Carlsborg inom 10 år full. bordas; Carlskronas befästning stärkas; en mindre fästning anläggas i Norrland på ope. rationslinien till Jemtland; en fast ort på Gotland och inloppet till Göteborg förses med försvarsverk. Armens organisaftion grundas på en stam af ständigt underbället krigsmanskap samt en ölvad beväring; at hvilken en del har den lävgre öfning att kunna tillsammans med stammen bilda den ständigt afridfärdigs mindre krigsfoten. Nuvarande indeltta och värfvade truppe! bilda armens stam, Armån utgöres allltid af stam och bevä ring tillsammans oteh bildas aldrig af stam men ensänd,