Aftonbladet – 29 september 1865, sida 2

het genom att ställa frågor på sin hustru, då han väl blef ensam med henne. ?Mrs Gervoise?, sade han helt muntert, hur gär affären? ?Jag... jag vet intef, stammade hon. Mr Gervoise rynkade pannan. ?Har ingentiog nytt inträffat denna afton? uNej. Mrs Gervoise, ni har bestämdt sofvit.? Nej, visst inte, men jag tror att de tänkte att jag sof.? Mr Gervoises ögon tindrade. Mycket fintligt — mycket bra. Nå? Han gaf henne en frågande blick, men mrs Gervoise såg ut som om hon icke visste det ringaste. Ingenting !? sade mr Gervoise i missnöjd ton. Berömgde inte Gilbert henne, eller smickrade henne, eller satt bredyid henne och tryckte hennes hand?? Nej, svarade mrs Gervoise rodnande af motvilja, Gilbert är inte i stånd til sådant.? u Gilbert är ett mr Gervoise barsk Han sade ingenting mer, men som Gilbert tydligen var alltför finkänslig, eller samvetsgrann, eller stolt för att i hast söka vinna det stora priset, Beatrice Gordon och Carnoosie, beslöt hans tar helt omtinksamt att hjelpa honor. Om Gilbert icke ville på till Beatrice, skulle han laga att Bealrice ginge till honom, TItGorEuTE KAPITLET. öjt, min fru!? svarade Då Beatrice den följande morgonen trädde n i sin mors rum fann hon henne gråande. ogkitr är det fatt, min älskling ?? utbrast on.