Aftonbladet – 28 september 1865, sida 3

ATT AIRSUPBRVIISAE MT BJER SSW SEEM blef vid förnyadt val den 18 dennes bonden Gustaf Hedström i Sörböle utsedd. Dirokt ångbåtskommunikation emellan de skandinaviska rikena och Amerika. Vi ha fått oss tillsänd en nummer af den i Newyork på svenska språket utkom mande tidningen Skandinavisk Post, Centralorgan för den skandinaviska befolkningen i Amerika, och vi finna deri under otvanstående rubrik framstäldt ett förslag, som vi med anledning af den i slutet af artikeln förekommande uppmaning här nedan återgifva, så mycket hellre, som vi äro förvissade att våra läsare skola med intresse taga kännedom om de storartade planer, för åstadkommande af en lifligare samfärdsel mellan Skandinavien och Amerika, med hvilka våra landsmän på andra sidan oceanen sysselsätta sig. Förslaget lyder sålunda : ?Vi hafva flera gånger gjort den skandinaviska publiken uppmärksam på nödvändigheten af en direkt äångbåtstförbindelse mellan de skandinaviska rikena och Amerika. I n:r 73 har en af våra abonnenter med värma och klarhet uttalat sig ötver detta vigtiga ämne, och framställt de fördelar, hvilka den resande publiken och den merkantila klassen i det gamla hemmet såväl som på denna kontinent skulle komma i åtnjutande af, samt tillika bemärkt, att det är utom allt tvifvel, att företaget skulle blifva lönande. Blott i en punkt stämma vi ej öfverens med vär aktbare insändare: nemligen: att amerikanska ångbåtskompanier skulle inbjudas till deltagande i företaget. Vår menmg är, att affären skulle uteslutande blifva en skandinåvisk, och vi äro fullkomligt öfvertygade att den erforderliga summan förmedelst aktier kunde uppbringas. Ett aktiebolag skulle bildas med en fond af 1,500.000 dollars i guld. 30000 aktier å 50 dollar, utbjudne här i landet såväl som i Danmark, Norge och Sverge, med garanti, att pengarne blefvo deponerade i säkra bankinstitut, skulle utan tvifvel ej vara särdeles svärt att placera; ty derigenom, utt aktien vore så läg, kunde nästan hvarje arbetare deltaga i företaget, då deremot de välmående och rika kunde taga så många aktier de behagade. En million skulle användas för anskaffande af 5 ångbåtar å 200,000 dollar, och en half million för att bedrifva företaget i början. Den 1, 11 och 21 hvarje månad skulle en ångbåt lemna Göteborg och en Newyork, med anlöpande af Köpenhamn, Kri stiania och Hull. För att göra den financiella sidan af saken åskådlig hafva vi 2fter rådplägning med sakkunnige män uppgjort följande plan: Utgifter: 10 4 på 1V2 mill. dollar Assurans för ångbåtarne. .000. Till befäl och betjening Fp 115,000. Hammnpenningar.. 10.000. Lotspenningar 4.000. Kol för 72 turer 55,000. Comptoirs i Newyork 10,000 samt i Hull, Köpenhamn, Göteborg och Kristiania å 5000 en 000. Annonser och trycksaker . 5,000. Lastningshjelp ....... .000. Orförutsedda utgifter . Inkomster: För frakt, 72 turer å 2000 .. 36 turer från Europa med 5 pa: i första kajutan å 95........... 20 passagerare i andra kaiutan 150 melländäckspassagerare å 25 ...... 135,000 36 turer från Amerika med 5 passagerare i första kajutan å IS sees ser 17,100 10 passagerare i andra kajutan å 70 25,200 15 mellandäckspassagerare å 25......... 13,000 (Passagerareafgiften är beräknad till 112 dol lar för första kajutan, med 17 dollar afdrag fö kost; 80 dollar för andra kajutan, med 10 dol lar för kost; samt 35 dollar för mellandäck med 10 dollar för kost.) Etter denna ingalunda öfverdrifna beräk ning kunde man antaga ett öfverskott a 6800 dollar; och ändå hafva vi ej beräk nat den summa, som företaget säkerligel komme i åtnjutande af från de Förent: Staterna, Danmark, Norge och Sverge för be fordrande af posten. Att en skandinavisk passagelinie kund I påräkna ett stort antal finska och ryska pas sagerare till och från England och Amerik måste man också taga i betraktande. När man betänker, att priserna ej är högre beräknade, än de trön Hamburg, j :I mellandäcket 10 dollar billigare, och at lutvandrare ej först nödgas resa till Ham burg eller annan utländsk hamn, som all tid är med betydlig kostnad förbundet, s är det visserligen säkert, att de till Ame rika resande skandinaver med välvilja skull omfatta denna kommunikation. Men här komma också andra frågor betraktande, som ovilkorligen fordra et blerandet af en skandinavisk ångbåtslinie Huru ofta komma icke skandinaviska re sande till Newyork, som på resan genor Europa och med utländska skepp blifv beröfvade allt hvad de haft — ja ofta de , ras nödvändigaste kläder! Sådant kund es MR IAN I RAR RH IE