Aftonbladet – 28 september 1865, sida 2

SV — Grundlig pröfning. Såsom bekant ha vi i fråga om rättsskipning tre instanser, hvilka, om parterna dertill finna anledning, måste genomlöpas, innan man slutligen blir öfvertygad om att man haft rätt eller orätt. Den länga väg, som våra rättegångshandlingar måste vandra är emellertid ett intet mot den vandring åtskilliga handlingar, rörande administrativa ärenden, stundom få göra, hvarpå vi här anföra ett exempel. En person sökte för någon tid sedan erhålla del af ett utlåtande, hvilket afgifvits af en vetenskaplig institution på hemställan af öfverståthållareembetet, hvilket derpå skulle grunda ett beslut. Vid förfrågan i nämnde embete; vanns efter mycket funderande den upplysning, att nämnde utlåtande blifvit remitteradt till civildepartementet. Den etter utlåtandet sökande begaf sig dit, och registratorn genomletade med beredvillighet en mängd luntor, men då upptäcktes att utlåtandet vandrat af till kommers-kollegium. Sedan den ifrige forskaren varit i dess gamla lokal på Riddarholmen, men fått veta att kollegium flyttat till Storkyrkobrinken, följde han spåren af utlåtandet ända till kommerskollegii förmak. Här tappade han för en dag detsamma, men vid förnyad forskning fick han reda på det igen. Men förargligt nog — utlåtandet hade nu vandrat af före honom till :sundhetskollegium och dess generaldirektör. Nu hade vår man så när förlorat tälamodet, men tänkande på det gamla ordspråket: trägen vinner?, fortsatte han sitt sökande, då till hans förtviflan slut ligen den upplysning vanns, att utlåtandet var återsändt till öfverståtbällarembetet.