Aftonbladet – 27 september 1865, sida 3

Orklarat tvederlämderna, Ingland, okouand och Irland smittadle af krevturspest, är följaktligen intörsel af bosksp derifrån faktiskt förbjuden. I sammanhang med ofvanstående kunna vi nämna, att franska ministern för åkerbruk, handel och allmänna arbeten nyligen till kejsaren afgivit en apport, innehål-! lande motiverna ör de af franska regeringen anbefallda åtärder till förhindrande af boskapssjukans itörande ilsndet. Af denna rapport erfar mar de åsigter om sjukdomen, som Frankrkes skickligaste veterinärläkare hysa. och en redogörelse för densamma ! torde derföre vara af intresse. Så snart sjukdomens utbrott i England blef kändt, ändes två profeessorer vid kejserliga veterinärskolan i Alortt, hrr Bouley och Reynal, den förste till Storbritannien och den sednare till Tyskland för att inhbemta underrättelser om gjukdlomens natur och fen väg, hvarpå den möjligen införts i Evgland. Tillika nedsartes en särskild komite för att studera allt hvad som rörde denna epizooti och föreslå de åtgärder, som borde vidiagas i händelse den skulle bota att angripa Frankrikes boskapshjordar. Rapporten innehåller nu resuliatet af komitens arbete. Ifrågavarande sjukdom, som på engelska språket kallas Cattle-plague. på tyska Rinderpest och på franska typhus contogieux du gros betail (samt på svenska boskapspest), har sitt ursprung från åstra Europas stepper och utvecklas aldrig a: eg sjeli utom dessa trakter, huru dåliga föröfrigt de hygieniska vilkoren må vara, hvarunder kreaturen lefva. Denna fråga om sjukdomens uppkomst är fullkomligt utredd, tack vare de undersökningar som tyska och ryska veterinärläkare anställt: och numera aflidne generalinspektören för franska veterinärskolorna hr Renault har derom till regerimgen ingifvit en afhandling, der ala problemets svärigheter bl.fvit afhandlade och lösta med en säkerhet i omdöme och en sådan massa af bevis att i denna punkt icke rum finnes för något tvilvel. Boskapspesten är följaktligen för vestra Europa en utländsk sjukdom; den kan aldrig uppstå under inflytandet af de allmänna och vunl ga orsaker, som man oriktigt gar skulden, så länge dess histoiia var mindre känd. Dess närvarande utbrott i England sammanhänger med importerandet af kreatur från Ryssland, hvilka tagits ombord i Reval och aflastats i doc! ona vid Themsen. Men om boskapspesten exdast har ett fäderneslend, så gör dock dess i hög grad smittande egenskap densamma till en vandringssjukdom. Och dess historia visar genom uliltför talrika exempel, att den förnyade gånger utbredt 8g ötver Tyskland, Halland, Belgien, Frankrike, Italien, Spanien, Exzypten, och sjelfva England, trots detta lands isolerade läge. Vid alla föregående tillfällen har nästan alltid sju domens uppträdande utom sitt moderland varit en följd af nordarmåernas rörelser; ty förflyttningen af de stora menniskomassor, som armåerna representera, medför nödvändigt en motsvarande förflyttning af stora kreatursmassor till deras underhåll. Utom i krigstider har sjukdomen stundom inträngt i vestra Europa på de vanliga handelsvägarne, dock hittills endast undantagsvis; och som man fullkomligt känner dess endewiska natnr på de ryska och ungerska stepperna, hafva preussiska och österrikiska regeringarne ända till sednare tider kunnat vdtaga verksamma åtgärder till skyddande :f de provinser, der den ej är endemisk, ch på samma gång det öfriga Europa. ack vare detta skydd, har en period af 5) år förgått utan att Frankrike blifvit hemsökt deraf, medan förut sjukdomen visade sig der näston hvart 20:de år. Men dessa skyddsåtsärder kunde endast dertör vara så verksamma, att kreaturstransporterna skedde landvägen, och med nulti 4 l dens hastiga och lätta kommunikativnsmedel mellan de olika länderna ha möjligheierna för sjukdomen att öfverskrida de af Tyskland uppställdea hinder betvdligen ökats. Sålunda har pesten denna gång kommit till Eoglind derigenom; att boskapsspekulanterna funno sin räkning vid att ända från Rysslands stepmer hemta kreatur och med kri ggående af Tyskland föra dem till England på ångbhått. Resan från Finska viken till Themsen har erfordrat mindre tid än som åtgår för sjjuk domsfröets mognad i kroppen, och på (detta sätt har England efter 120 ärs tid änmu en gång fått röna samma olyckor, som broskapspestens införande året 1 1745 förorsakade. ) Faran för Frackrike är nu hotande, sedan England och Skottland blitvit ansrippa och enligt sednaste underrättelser äfven Holland, dit sjukdomen förts af ett med kreatur Jastedt holländskt fartyg, som, destineradt till England, men af de tillsatta inspektorerna hindradt att der föra djuren i land, inlupit i en holländsk hamn. Detta fartyg hade lika Jätt kumat anlöpa en fransk hamn. Det blir såluida. nödvändigt antingen att totalt förbjuda all kreatursimport till hamnarne vid Kanalen och Nordsjön, hvarifrån kreaturen än n:å komma, eller att underkasta importen sådana a:ordningar, att sjukI domen utestänges. Hvad deremot angår de åtgärder. som erfordras om den inträngt på Å något ställe, anses hittills gällande stadgan-I den, hvaraf dlet äldsta är dateradt den 10 April 1714 och det nyaste den 27 Januari 11815, fulit tilllräckliga. De inveiatta förbiudelse för dlen, fom eger sjuka djur, att genast .anmåälaa sådant, ladugärdarnes mepektion, nedslagttandet af de sjuka djuren och alla som förvmrats i samma lokal, mot ersättning till eggarne, secqvester af sjuka och missiävkta djur, inbrännavdet af ett märke på dem, eom för ögonblicket icke få förss