rodna lör de varma solstralarne, UNRSom om vi ännu befunne oss i högsommarens dagar. —— — I Hernösands-Posten läses: Enligt underrättelse från den staden närbelägna Stigsjö socken lärer den sednast herrskande starka stormen derstädes åstadkommit betydlig skada. Af resande, som passerat allmänna vägen häremellan och lägenheten Byn i otvannämnde s0cken, hatva vi erfarit att de allenast från åkdo-j: net räknat 9 st. hässjor fyllda med korn och råg, hvilka af stormen biifvit kullvräkta och spnt trade; på samma gång säden naturligtvis älven ursmulats och tagit skada. Detta på slätterna. : ! Besöker man åter skogstrakterna, lärer förödelsen der vara särdeles stor, ithy att icke allenast torrskogen, utan äfven kärnfriska furar och granar nedblåst och stänga ganystigarne samt hindra kreatwen vid deras sökande etter bete. En resande, som på e. m. den 11 dennes var på väg upptör till Stigsjö, fann på den s. k. Bölesmon tvenne större granträd nedblasta tvärt öfver all-: männa vägen, hvadan han endast med stor svårighet kunde komma dem förbi. Aldrige män å 75—80 år säga sig icke minnas en slik storm inom Stigsjö sockens ländamären. — Från Öfre Ådalen skrifves under den 17 den: nes: Skörden kan numera betraktas som afslutad, enär näppeligen något mer än ett och annat hafrestycke står oatmejadt. Att äringen blir ringa eller under medelmåttan synes nu atgjordt. De starka frostnätterna till den 3 och 4 dennes skadade ganska allmänt den gröna, liggande säden; potatesnset trös för det mesta Jemnt med marken, hvadan växtligheten helt och hållet afstannat. Potatesen är öfverallt sm och vattenaktig; afkastningen mycket ringa. Men ej nog med dessa missgynnsamma omständigheter åndagen den 11 och torsdagen den 11 dennes voro riktiga förödelsedagar för säden; en stark vestanstorm nedkastade dessa dagar dels hela länkor, hässja och säd på en gång, dels sädeskärivar i oerhörd mängd. Att en stor myckenhet sädeskorn sålunda piskats ur axen och gått förlorad är naturligt. Ej stort bättre, utan måhända cämre, har det gått med den på åkern stående oafskurna säden; genom stormen hafva axen så klappats mot hvarandra, att de till en stor mängd äro somliga till en del, andra helt och hållet tomma på korn. Att ett års utsädesspanmål sålunda gått förlorad, kan med säkerhet antagas. Genom sammanträffande olägenheter af i allmänhet kylig väderlek under nästan hela sommaren, trost och oväder på hösten måste bergningen för året biifva i det hela ganska knapp. Det är eljest märkligt, huru hastigt väderleken kastat om de sednaste veckorna. Den 3 och 4 dennes ända till 3 grader kallt; derpå följande varma dagar, så att den 9 och 10 var ända till 21, 22 graders värme, natten till den 10 den varmaste sedan bar mark, den 11 stark vestanbläst, natten till den 13 flera grader kallt, den 14 tull storm, i gär den 16 och i dag sommarvärme, natten mycket mild. Måtte oss ännu förunnas ett par veckors blid väderlek; det vore godt för fn en till ett kommande år, och dessutom unde boskapen ännu en längre tid finna godt bete på marken. Ehuru höbergningen för året varit temligen god, minskas dock todertillgången mycket genom den ringa afkastningen at halm, som i allmänhet torde vara en tredjedel mindre än föregående år. Oaktadt regn då och då fallit under hela sommaren och äfven nu på hösten, har likväl nederbörden varit i det hela taget. obetydlig, hvadan bäckar och strömmar äro för årstiden ovanligt ut.orkade. De stora floderna, såsom Angermanåns begge grenar, hafva ett ovanligt lågt vattenstånd. Detta visar att föga regn fallit i fjelltrakterna. Skola de fyllas, såsom man vill spå, så hafva vi att vänta stark nederbörd på senhösten. —A — Boutins gödningsessence. Man läser i Snällposten följande af hr Hjalmar Nathorst insända skrifvelse: Då hr konsul Fahlman åberopar, till förmån för Boutins essence, ett i mitt törvar varande telegram från Barral, så är jag lika villig som skyldig att meddela detsamma. Fahlman, A. Malmö. Engrais Boutin otficiellement experimente par commission nommåe par Rouher, ministre. Pour Barral absent. Georges Barral. Alltså försökt, men med hvad framgång? — Barral har intet att derom meddela, och i hans faders förträtfliga tidskrift finnes ej tills dato några meddelanden om den stora uppfinningen. Telegrammet bekräftar sålunda ej värdet af fabrikatet. Intör Preus. Landes Oek. Collegium lemnades förliden månad, vid hållet föredrag om de transka jordbruksförhåailandena, af ekon.-rådet Weyhe följande redogörelse om Boutins essence: Alla personer med sakkännedom hafva från början uttalat sig emot apotekare Boutins så kallade uppfinning, och sex år hatva åtgått för att kunna uppleta en professor i geologi som ville förorda detsamma. Då det är bevisligt att de ämnen som Boutin säljer för 200 silbergroschen (6 th. 20 sg.) kosta honom 11 silbergroschen, så återstår blott att tillägga att Libourne, hvarest försöken för 8 år sedan med så stor framgång skola hafva verkstälts, ligger på gränsen af — — — GascogneP? Det är under dessa förhållanden som jag afstyrkt landets jordbrukare att nedlägga sina penningar i detta dyra och ej ännu godkända gödningsämne; det är under samma förhållanden som hr konsul Fahlman rekommenderar detsamma. Jag vågar tro att lande:s jordbiukare ej böra tillrådas att experimentera med den dyra essencen, utan hellre lugnt afvakta de resultater som de otficiella försöken i Frankrike komma att mediöra. Landtbrukarne förlora intet på att Vän och vid att i stället nedlägga de för Boutins dyra vätska aflagda penningarhe i fullt kända och bepröfvade gödningsämnen sårom ben mjöl o d. Visar sig att det nya fabrikatet är ekonomiskt fördelaktigt, så skall fag vara den förste att til