Aftonbladet – 23 september 1865, sida 2

dan om lagen och i strid med dess mening bildat sig, är det hög tid attju förr desto si ellre stäfja, och det bör kunna i någons vån ske, utan afvaktan af den lagstiftande aktens åtgärder, om det allmänna rättsredvetandet klart uttalar sin protest mot n tillämpning, som kränker enskild rätt nder förebärande att tillgodose ?allmänna f. itressen?. Denna praxis kan öfverhufvud fl arakteriseras så, att man uppställer det llmänna intresset och den enskilda rätten I I åsom sjelfnödvändigt motsatta och etridiga!F amt låter det förra begagna sig af sin naktöfvervigt för att med våldsamt godycke undertrycka den sednare. Men härill har ytterligare sällat sig, såsom vi ofan yttrade, ett förfarande alldeles på sidan m lagen och i strid med dess anda och meing. Det är härom vi särskildt vilja yttra ss denna gång, och måste för den skull å litet tillbaka i tiden, för att uppfriska våra läsares minne af några kanske börgätna akta. Vår historik skall blikort men, som i hoppas, lärorik. g Sedan planen för sammanbindningsbanan c senom Stockholm och för jernbansträckninsen från Gamla Kungsholmsbrogatan norr-1 it till Carlberg blifvit fastställd och Stock-( wolms stadsfullmäktiges beredningsutskott neddelad, anmodade utskottet, enligt be-l1l lut af den 8 September 1864, hrr f. d.; tatsrådet, dåvarande generaltulldirektören, J. F. Fåhreus, öfversten C. Stål, advokatiskalen A. Billbergh, snickaren K. Edberg och byggmästaren A. Alm att ?uppskatta och värdera samtliga tomter och åbyggnaler? å uppgifna tio qvarter eller qvarters-! delar utmed och i trakten af jernvägssträck-: ningen, hvilka för dess behof kunde ifråsekomma att af kommunen inlösas. För denna åtgärd anförde beredningsutskottet såsom grund behofvet att erhålla ett samvelsgrannt och fullt opartiskt bedömande af sakkunnige och inom kommunen allmänt aktade män af värdena ä? de antydda tomterna med dertill hörande åbyggnader. Första afdelningen af de fem komiterades utlåtande är dateradt den 14 November 1864, andra afdelningen den 20 December samma år. Då lagen säger huru tvisten slitas skall, när vid fråga om enskild egendoms afträdelse för allmänt behof parterna ej i godo komma öfverens, då lagen för detta ändamål stadgar en edsvuren nämnd såsom första instans, lärer det ej kunna nekas, att beredningsutskottets ofvan omförmälda åtgärd förefaller lika egendomlig, som den är ny och ovanlig. Det uppgifnva motivet — nemligen behofvet att erhålla ett samvetsgrannt och fullt opartiskt bedömande af en del tomters jemte derå varande åbygnaders värde — antyder en temligen oförställd misstro till de lagstadgade expropriationsnämndernas sakkunskap och redbarhet. Och då beredningsutskottet naturligtvis hvarken kan frånkänna den enskilde förmågan att sjelf bäst bedöma och bevaka sina fördelar, eller vilja tillvälla sig något opåkalladt förmynderskap öfver honom; då det följaktligen ej varit någon öm omsorg om de enskilde husoch tomtegares bästa, hvilkas egendom kunde ifrågakomma att inlösas?, som dikterade utskottets åtgärd, kan denna ej annorlunda förklaras, än såsom föranledd af en önskan att i och genom de fem komiterades värderings-utlåtande till Stockholms kommuns skydd erhålla en motvigt mot befarad partiskhet och bristande samvetsgrannhet hos blifvande expropriationsnämnder. Sådan är, om den till det bästa uttydes, meningen aft beredningsutskottets åtgärd. Ser man åter på följderna, så torde vara ursäktligt, om man kommer till den slutsatsen, att åtgärden afsåg ej skydd för kommunen, men med strängt iakttagande af äfven den enskildes rätt, utan blott att tillgodose det allmänna (kommunen), skulle ock dervid den enskilde oförskyldt få sitta emellan. Innan vi öfvergå till att yttra oss om beskaffenheten af komiterades betänkande och det sätt, hvarpå det blifvit begagnadt, och som gifvit oss osökt anledning ait i beredningsutskottets åtgärd spåra det syfte, vi nyss påpekadt, skola vi blott i förbigående anmärka följande med denna komitetillsättning förenade besynnerligheter: 1) Hvarför vände sig ej beredningsutskottet med sitt uppdrag till drätselnämndens första afdelning? 2) Hvarföre, då man var så angelägen om ett samvetsgrannt och fullt opartiskt bedömande, uti femmanna-komiten insätta fyra personer, hvilka såsom stadsfullmäktige voro part, på kommunens vägnar, i de väntade expropriationsmälen? 3) Hvarjemte slutligen kan förtjena anföras såsom karakteristiskt, att den femte komiteledamoten af sjukdom hindrades att med uppdraget taga någon annan befattning, än att han under betänkandet tecknade sitt namn. Af denna omständighet kan man åtminstone ej sluta till, att komiterade tagit sitt vigtiga värf synnerligen på allvar. Men saknar man i utlåtandet det sam. vetsgranna allvar, som beredningsutskotte förutsatt, då det vände sig till ?sakkunnige och inom kommunen allmänt aktade män?. för att erhålla ?ett samvetsgrannt och full Jopartiskt bedömande?, så ha deremot fruk:terna af komiterades mödor blifvit allvar liga nog, såsom vi i nästa uppsats skol visa. -mm -4 —Nn ——KL Öfverkontrollörer för bränvinstillverkningen Kongl. Moj:t har, enligt Posttidningen, un der sistlidne gårdag förordnat till öfver kontrollörer för kontrollen å bränvinstill verkningen under innevarande års återstå lende bränninesterminer, omfattande tider re In 4RL Altahoer till don 15 December