Aftonbladet – 22 september 1865, sida 3

-Moholms-banan 20 000 rår att utgå uner 5 år och haliva beloppet tagas at landsingskassan och andra hälrten uttaxeras. DANMARK. Under tredje behardlingen af författningsutkastet ha hitills ärdringstörslagen om fråoans hänvisande till riksdagen och om rubbande af embetsmännens sjelständiga ställning fallit. Deremwt boörstog man den genom 49 kouunger medgilna myndighet att i trängande fall anordna af riksdagen ej beviljade utgifter och beslöt, att riksrätten skall sammansättas enligt Juni-grundlogen, att ett förkastadt förslag ej kan förnyas i samma riksdagssamling o. s. v. Tredje behandlingen afslöts förmodligen i förrgår. Civilingeniör Kröhnke förnekar 1 sväfvande ordalsg det först i Lollandsposten och sedan i flera blad omförmälda ryktet. att numera nästan inga utsigter nnas för reuliserande af hans jernvagstörslag. Valkendorfs-kollegrums gamla byggnad är nu nedrifven och gräfning börjad för grundläggning af den pya, som skall vara uppförd inom 6 månader. Under loppet af nästa månad lärer ett på den s. k. Stenderplads i Viborg uppstäldt monument till minne af den berömde povellförfattaren Steen Steensen Biicher komma att aftäckas. Freqvensen å fyenska jernvägen synes blifva särdeles betydlig. I söndags t. ex. befordrades ej mindre än 4000 passagerare; som personvagnarne voro längt ifrån tillräcklign, måste man förse ej blott godsutan äfven kreatursvagnar med bänkar för passagerarnes behof. UTRIKUNSN ENGLAND. Myndigheterna i Irland ha börjat vidtaga stränga åtgärder mot fenianerna. En ndning i Dublin, hvilken misstänkes vara deras ergan, fick sina kontor besatta af polis den 15 dennes, fjorton eller femton konspiratörer blefvo arresterade och tidningens utgifvande har förbjudits. Papper, som lemnade graverande upplysningar, samt va penförråder togos vid samma tillfälle i beslag. MN ÖST!ERRIKE. Köln. Ztgs Wiemnkorrespondent berättar att regeringen ämntar förelägga Siehenbiärgska landtdagen tre hufvudfrågor: 1) Huru tänker landtdagen ssig Sicbeubärgens förhällande till Ungern?;; 2) Huru uppfattar den Siebenbärgens förbiällande till österrikiska helstaten?; 3) Hurwu uppfattar den Siebenbärgens autonomi med afseende på Ungern och Österrike. Grefve Klam-Martinitz, den bekante ledaren för den ezechiska aristokratien eller teodalpartiet, har under denna tid uppebållit sig i Wien och haft flera konferenser med ministerpresidenten Beleredi. Man är böjd för att deraldraga den slutsats, att Martinitz är utsedd till ståthållare i Böhmen, en befattning sm har särskilda obehag genom den beständiga striden mellan det tyska och czechiska purtiet der i landet. Czecherna tordra nemligen pu att behandlas på samma sä t som ungrarne och eftersträfva en återförening af de böhmiska kronländerna Böhmen, Mähren och Schlesien) till eu Jelfständigt helt. Om den helige Stephans krona, säger tidningen Nurodni Listy, nu gäller såsom en grundpelare för österrikiska monarkien, så iuse vi icke. hvarlör ej Iden helige Venceslai krona ckulle vara en llika god grundpelare, för att icke tala om att två grundpelare alltid måste vara bättre för byggnaden ani en, lafskedstagande påå grund af hans missbelätenhet med den nunuvarande ministeren, vinna ej bekräftelse. TIvärtom heter det i den militära tidskriftern Kamerad, att Benedek blott med alseenade på sitt helsotillstånd I sökt en längre tidds permission, och att han sedan ånyo kommner att öfvertaga befälet i -I Italien. r ITALIEN. Enligt Times pariserkorrespondent hoppas man i Florens på en del af den franal ska besättningenss snara aftågande deritrön. Kejsar Napolevn skall ha lätit kardinal An, I tonelli och pålvem-veta, att de handlat orät! luti att förkasta Vegezzis förslag, samt un I derrättat det italienska kabinettet, att de Inu kan hoppas på bättre vilkor. Det sed. h nare visar dock ingen håg att ånyo uppta t ga underbandlingerne och derigenom risker hlsin ställning före de allmänna valen. — I Hvad betraffar förstärkningen af den påf liga armen skall den, enhgt samma kor a respondent, göra mycket tröga iramsteg 1 med undantag af några rölvare, skola ita lienarne icke vilja låta värtva Big. Emel lertid skritves friän Rom den 13:d Der päfliga regeringen har nu fått sina armå cadrer fullständigga.? m SPANIEN. Tidningen Correspondencia berättar, at de oroligheter, ssom nyligen egt rum i Le örrida, ha en polittisk k. rakter och framkal lats af det absohutistiska partiet. Detta part agiterar starkt mot Italiens erkännande vx Spanien, men de närvarande kabinettet ä Livål ; etänd attt heherrska situationen. De Berättelserna onm fältmarsk.lken Benedeks