Aftonbladet – 22 september 1865, sida 3

vasst instrument, som träffade strax vid ena sgat, så att bloden strömmade utöfver ansigtet. Mannen greps genast af ett par i närheten var rande karlar och sitter nu i häktet. Krigsrättsmåtet i Kristianstad. Krigsrätten angående kapten Brobergs anklaselser mot öfversien grefve A. Wachtmeister sammanträdde ånyo i fredags eftermiddag. sedan sapten W. Lagercrantz blifvit utsedd att i kaptenen von Arbins ställe taga säte i rätten. Auditören v. häradshöfding Wihlborg. uppläste först sapten Brobergs anklagelseskrift jemte dertill hörande specifikation. Enligt densamma skulle stversten grefve A. Wachtmeister en längre tid stvat förföljelser mot hr B., och anfördes såsom prof härpå: 1. Att öfversten, vid tiden för sednaste uniformsförändringen. besökt skräddaren Hallberg, wilken redan börjat förfärdigandet af en vniform för hr B., samt varnat honom för att sv den färdig, emedan han då gjorde öfversten och hela officerskåren emot, samt dessutom ej erhölle någon betalning. Skräddaren Ahlund, som skulle sy uniform för hr B., hade redan återsändt densamma. 2. Att öfversten likaledes varnat gördelmakaren fsson för förfärdigande af effekter för kapten B. 3. Att öfversten vidtalat källarmästaren O. Werlin, att ej låta kapten B. intaga middag å dennes värdshus. ÅA. Att öfversten en dag uppkallat hr B. på chefskansliet, samt der förevisat honom ett bref irån hr Werlin, hvari denne tillkännagaf, att kapten B. erhållit tillsägelse att ej vidare besöka hans värdshus. Kaptenen skulle emellertid det! oaktadt ha förmått kyparen att lemna honom mat. För att rättfärdiga sig i detta afseendel ville kapten B. låta anställa förhör med kyparen, hvilket dock öfversten afböjde, under förklaring. att det ej vore passande att anstä la förhör emellan en kapten och en kypare. Oitversten hade Jå förbjudit honom att vidare besöka hr Werlins värdshus. 5. Att öfversten uppmanat kapten Löfdahl, att om han erhölle ytterligare besök af kapten B.. köra denne på dörren. 6. Att öfversten skall ha förvägrat kapten B. att få begagna någon af regementets hästar, derföre att han hörde till tygstaten, detta oaktadt hästar ej allenast hade blifvit begagnade af andra officerare vid tysstaten, utan äfven af oflicerare utom regementet, hvaribland en hr öfverstens qvinliga anförvandt, hvilken mångfaldiga gånger begagnat en af regementets I r. 7 Etter erstelöjtnant Trägårdhs afskedstagande gjorde öfversten jemte regementets off.cerskår honom ett atskedsbesök. Styckjunkaren Hallen. som utskref bref, hv ofticerarne anmodades derom, hade på af öfversten gjord tillsägelse derifran uteslutit kapten FE Ötverste W:s utlåtande härötver innehöll: 1. Hr öfversten vill minnas att han talat om hr B. med skräddaren Hallberg; men kan ej minnas om han fällt det påstådda yttrandet. Han kunde emellertid nog haft anledning dertill. då handtverkare och andra dagligen;anhölle om öf verstens medverkan för utfående af sina fordringar hos hr B. Särskildt ville han ten B:s städerska. som måste begära handräckning för utebkommande at betalning för kafte o. d. Skräddarne Pettersson och Ahlund hade ej kunnat erhålla betalning af hr B., och måste den sednare derföre sjelt behållv en för hr B. färdigsydd unitorm. För att undvika flera dylka förvecklingar vore det ej underligt om han hade amt till och med af damer, derom vidtalat Hallberg. 2. Öfversten kan ej påminna sig ha vidtalat gördelmakare Olsson om hr B. 3. Örfversten hade ej tillsagt hr Werlin, attej låta kapten Broberg i hr W:s värdshus intaga sina middagar. 4. Kapten B. var skyldig hr W. 2000 rdr. och då han saknade tillgångar till gäldande deraf hade hr W. törbjudit att vidare lemna honom något. Kapten B. hade det oaktadt öfvertalat kyparen att lemna honom för ytterligare 50 rår. Det var om detta förhållande hr W. hade skrifvit till öfversten, hvilken förevisade bretvet för kapten RB. samt varnade honom för den chikan, som kunde hända honom om han ytterligare besökte hr W:s värdshus. 5. Öfversten kan ej påminna sig ha tillsagt kapten. Löfdahl att utvisa kapten B 6. Örfversten anförde att det äfven under förre regementschefens tjenstetid vid regementet varit en princip att ej till tygstatsoflicerares disposition lemna hästar. Kapten B. hade dessutom hos genera!fälttygmästaren klagat öfver, att han blifvit förvägrad hästar, utan att dervid blifvit fästadt något afseende. Hästar utlånades stundom till främmande officerare, hvilka derigenom sattes i tillfälle att rida ut tillsammans med zrefementets oflicerare; och trodde hr öfversten sig derigenom i någon mån bidraga till upprätthållandet af kamratskap och god anda inom armån. Af ålder hade det varit brukligt att officerare haft tillstånd att låta en dam i sitt sällskap göra en ridt på någon af regementets hästar. Hvad öfverstens qvinliga antiörvandt anginge, hade hon endast begagnat en häst som disponerades af kapten Carlsohin, och dessutom aldrig: företagn nägon ridtur utom i öfverstens sällskap. 7. Öiverstelöjtnant Trägårdh var bland dem, hvilka för flera är sedan uppsade allt umgänge med hr B. utom tjensten. Öfversten ansäg det derföre ej vara passande att låta kapten B. i öfverstens sällskap taga afsked ar ötverstelöjinant T. Styckjunkare Hallen, som utskref de bref, hvari ofticerarne anmodades att deltaga i atskeds middagen, hade dertöre blitvit tillsagd att ej skrifva något sådant till kapten B., hvarom nämnde styckjunkare ej nämnt ett ord, så att kapten IB. ej kunde anse sig derigenom förnärmad. Hr ötversten förnekade att nägonsin ha öfvat . någon förföljelse mot kapten B. (Forts .) — -— LA