Aftonbladet – 22 september 1865, sida 3

FEGOLEJ UNT Ge (Insändt.) Stockholm har börjat försöka sig alltför myc et. med eldsläckningar. Det har hittills lyckats titt bra, men sådant bör icke föranleda s et. Det återstår ännu mycket att iakttaga för tt hafva saken på goda fötter. Det har blifvit nycket taladt om en särskild brandkår: det stertår ännu att tala derom. att yrka derpå, att cke upp! förrän en sådan finnes. En rädd: vingskär är icke lika nödvändig. emedan rädd: ing allt mindre kommer i fråga, ju mera man an inskränka hvarje eldsvådas omfattning. Aldraförst måste byggnadsordningens åt! illses. Det skal, i alseende på redan vara ,yggnader, ske genom den så kallade brandsy en. Vi kunna icke underlåta att här anmärka mot utöfningen af denna institution. Ofta nog sör brandsynen anmärkning mot obetydliga saer. och förbigår vigtigare — för att 1å saken vastigt slutad. Det kunde mycket förbättras om mbetsmännen tillhöllo handtverksoch arkitekt edamöterna att iakttaga strängaste noggrannhet, nen sådant sker verkhgen icke. Ett annat föremål för uppmärksamheten vore utt brandförsäkringsvärderingarne aldrig gjordes motsvarande tulla värdebeloppet. Det skulle väl allmänhet vara rentaf likgiltigt i afseende på öljden, enär de kögre premierna alltid motsvara tt blifvande ersättningskapital. men ledsanima rhåtlanden uppstå likväl emellanåt härigenom. hafva sagt i allmänhet, emedan hederligt olk lyckligtvis utgör pluraliteten; men undantasen äro just de som medföra vådan. En del hafva vi sett spekulera på brand; en annan del, vida talrikare, äro liknöjda då de i brandförsäkingen ega en resurs. För båda dessa kategori: kull är det vigtigt att försäkringen icke finge uppgå till fulla värdet. Sådant skulle stäfja den brottsliga spekulationen och hos de öfriga nålla intresset öppet för vårdsamhet och släckningsiutver. Byggnadsordningen kunde väl också behöfva någon jemkning. Så t ex. har man i sednare tider tillåtit, att högt uppe i laften inredas vindsvåningar, som intet annat äro än trähus, upp: förda i höjden ofvanpå senhusen. En sådan resning af trävaror säg man under loppet af sommaren uppföras på Rejmerska huset vid Jerntorget. Numera skönjes det icke, sedan plåtöfverklädnaden skyler hela denna trämassa, som möjligtvis en annän gång, om eldsolycka inträffar. skall kunna öfversålla bankens hus med stora massor af brinnande stycken — om vädret ligger deråt. Med förundran åsåg man denna hotande tillställning då den upprestes, och man hade nåsot skäl till den förmodan, att banken sjelf skulle kunnat göra en inlaga mot att nödgas till granne få detta fruktarsvärda träslott. Ett dyhkt är också i år upprest invid Klara Norra kyrkogårdsport. Äfven sådan var tillställningen på det hus vid Stallplanen, der elden förliden lördagsnatt försatte alla kringboende i förskräc. kelse. Det synes såsom borde dessa träbyggnader vara förbjudna eller åtminstone hädanefter böra förbjudas. Det förtjenar särskildt betraktande, huruvida takstolar af jern icke borde vara föreskrifna att begagnas. Atminstone synes det som skulle de ras användande böra kunna utgöra vilkor för uppbyggandet. af hus till större höjd än två trap: för Den som har råd att bygga ett stort hus, ör också kunna vara förläggare för denna öka de kostnad (i fall någon sädan derigenom upp: kommer). Han synes väl i brandförsäkringspre miens nedsättning böra få påräkna en mots rande fördel. Om icke, så skulle kostnaden er sättas på vanligt sätt genom ränteberäkningen motsvarad af hyresafgilterna. Veterligen finnes blott ett sådant hus i Stockholm — och dett: blott ett envåningshus; — det är mynthuset på Kungsholmen. Huru eld der skulle kur.na bl farlig är svårt att finna. Kostnaden kan visser ligen der erfaras. Sådana takresningar, mindre eleganta, vorae icke blitva utomordentligt kost mma; de skulle rätt beqvämt kunna begagna äfven då man ämnar lägga tegeltak. Man be hötde i sådant fall endast grof jerntråd i ställe för trä-lattor. Man hemställer detta till ompröfvande. Skulle nu alla tak vara af jern, alla försäk ringssummor (för både fastigheter och lösören icke uppgå till mer än tre fjerdedelar af värd t alla större vedoch kol-upplag vara förvista til I något aflägsnare platser, med föreskrift att di inleda tillräckligt stora rör från vattenledningen vidare en aktif särskild brandkår och goda släck ningsapparater (dock icke särdeles dyrbavare ä dem vi redan ega), så skulle nästan hvarje elds I våda stanna vid jemförelsevis obetydliga skadoi