Aftonbladet – 22 september 1865, sida 2

——6 mors samtycke och nästan om hennes eget. Jag kan inte inse att min far kan ha någonting emot ett så fördelaktigt parti, och derför anser jag saken som afgiord. Jag tilistår för er, Beatrice, att jag längtar att få en hustru och ett hem och att jag hoppas att bli lycklig med båda. Jag tror äfven att om inte mamsell Joanne blir lyckmed mig, felet inte kommer att ligga Jag känner en stark vilja att hos mig. ö os och der viljan är, der göra henne lyckug, och då vat. n är, är också förmågan, som nm tika så Jag skulle önska att jag vore BR säker på många andra saker som jag är om hennes lycka4, utbrast Beatrice med värma; och likväl är jag egoistisk -— jag är ledsen öfver att ni tänker gifta er, ty ni är då förlorad tör oss. Tårar stodo i hennes ögon, och hon kunde knappast tala. Hon fortfor derefter med mera lugn: Då jag säg er, Gilbert, kände jag som om en länge saknad bror hade blitvit mig återgifven, och så har jag knappt sett er, förr än jag får veta att ni åter är förlorad för mig; ty äktenskapet bryter ju alla gamla band, såsom också helt naturligt är. Ni måste lefva för er hustru, och hon för er. Om jag kunde komma och bo hos er, skulle jag göra mig till hennes vän, och på sådant sätt få en syster på samma gång som en bror. Jag är i så stort behof af en vän — men jag kan inte få det. Den gode mr Ray, så god, så mild och så vänlig, är död; och ni visar er endast för att åter aflägsna er, och jag mäste återvända till mitt gamla lif.s u Beatrice — Beatrice! ropade han, lifligt rörd, ty hennes tårar flöt. uJag kan inte hjelpa det, sade hon; ni har baft så mycket i ert lif, Gilbert, och