Aftonbladet – 21 september 1865, sida 3

ITALIEN. Det klerikala partiet är i rörelse, aktionspartiet följer exemplet, och nationens Öfver. vägande flertal stär villrädigt omedelbart före parlamentsvalen, således i ett ögonblick, då ett energiskt uppträdande är så nödvändigt. Anledningen till detta politiska illamående måste sökas i slitningarne inom kabinettet. Efter det Lanza afgick har man ständigt befunnit sig i ministerkris; mellan kronans rådgifvare saknas sa. manhållning och det har redan gätt så långt, att eu ministerskifte kan väntas endera dagen. Det tros, att Lanza skall bli konseljpresident, dock nämner man äfven Ratazzi och Ricasvli. MEXIKO, Om man kan beskylla den franska Moniteur för att den framställer tillståndet uti alltför rosenfärgad dager, synas deremot de skildringar, som den amerikanska tidningen Times I Newyork erhåller från Mexikos hufvudstad, vara tecknade med alltför svarta färger. Den amerikanska tidningen yttrar: De franska krigsrätterna söka att äterupprätta freden genom att låta skjuta många tusen menniskor. LEstafette, en fransk or gan, förklarar att kejsardomet är en omöjhghet; Mexiko måste antingen bli en fransk vasallstat eller: ckså komma i de nordamerikanska fristaternas våld. Sjelf kan det icke bevara sitt oberoende. Striden fortsättes oafbrutet, och de kejserliga lida täta nederlag. Folkets hänförelse växer, medan de franska truppernas tillit aftager. Klyftan mellan Maximilian och fransmännen vidgar sig dagligen. Presterskapet är kejsardömets mest afgjorda motständare.. SYD-AMERIKA. Om man får sätta tro till rykten som gå i London, skulle kriget i Plata-staterna tå en vändning som man ej kunnat ana: general Urqviza, säger man, är på väg att förena sina trupper med paraguayiternas. Härigenom lider alliansen mot Paraguay stort afbräck och kriget skulle i sådan hän delse bli ganska vådligt för Brasilien och dess allierade.