Aftonbladet – 21 september 1865, sida 2

BEATRICE. Boman i tvenne delar. AF Julia Kavanagh. Nej, på intet vilkor, svarade han artigt, nen mycket bestämdt. Jag ser att ni är riktigt feberaktig. tFeberaktig! — Nej, visst inte — det kan jag försäkrat, och härvid sträckte hon fram sin fina handled. Gilbert log, men rörde icke sina händer för att känna på Beatrices puls. Den feber jag menar änafett mera doldt slag, svarade han. xErt ansigte förråder den — se bara huru upphetsad ni är! Beetrice såg sig i spegeln. Hennes ansigte hade fått en nägot lifligare färg genom valsen, men detta var alltsammans. Hon vände sig om till Gilbert och betraktade honom med en förvånad blick. Den största mildhet och artighet afsp glade sig i hans sätt, som ehuru ofta kallt, dock ald.ig var strängt och sträft; men det oaktadt kände Beatrice, att det var någonting hos Gilbert, som sade SnejX till henne, lika tydligt som om det lilla obevekliga ordet hade gått öfver hans läppar. Och Beatrice misstog si: icke. Gilbert sade Xnej till henne af alla krafter. Han sade nej till hennes ungdom och skönhet, till hennes farliga förtrolighet och hennes ännu farligare vänskap. Ingen dörr har någonsin varit mera omsorgsfullt stängd för e) Se A. B. n:r 183—197.: 199, 204—207, 209, 21-26 och AR MM a