Aftonbladet – 19 september 1865, sida 2

ver. På dess tresidiga sockel synas trenne englar, som, med armarne höjda öfver hufvudet, uppbära snäckan för dopvattnet. Mellan englafigurerna äro anbracta trenne krönta sköldar, af hvilka den ena bär svenska riksvapnet tre kronor den andr: Carl XI:s namnehiffer och den tredje nordstjernan i en strålkrans, med öfverskriften: Nescit occasum. På botten af dopskålen strålar namnet Jehova i hebreiska bokstäfver. På ömse sidor om och helt nära intill dopfunten stodo de med guld och blått ornerade stolarne för de höga faddrarne, nemligen till höger från altaret fauteuiller för konungen och fransmännens kejsare samt en karmstol för hertigen af Nassau, och till venster fauteuiller för drottningen och enke drottningen samt en karmstol för prinsessan s Eugenie. Längre bort i salen gent emot dopfunten voro i en rad uppställda de närvarande kungliga och furstliga personernas fauteuiller och karmstolar, förgylda och beklädda med blått sammet, nemligen för konungen, drottningen och enkedrottningen, hertigen och hertiginnan af Östergötland, hertigarne af Wermland, Gotland och Westergötland samt prinsessan Lovisa. Näst intill kongl. familjens stolar var, till venster derom, en stol placerad för franske envoyn, hr Fournier, som, till följd af erhållet särd skildt uppdrag, i egenskap af fransmännens C kejsares representant, öfvervar döpelseakten, dit han hemtades i en kongl. vagn med fyra hästar och förridare. långsidorna af salen närmast altaret och bakom de höga faddrarnes stolar funnos för gylda taburetter, beklädda med blått siden, å venstra sidan från altaret för rikets herrar och å den högra sidan för deras fruar. Bakom dessa närmast väggen voro anbragta bänkar, klädda med blått kläde och gula kronor, å ena sidan för hrr serafimerriddare, svenska och norska statsråden samt högsta domstolens ledamöter, justitiekansleren och rikets ständers justitieombudsman, och å andra sidan för hrr serafimerriddares och statsrådens fruar samt för damer af de kongl. hofven. För öfrigt upptogs den återstående delen af salen bakom de kongl. personernas stolar jemte salens nedre långsidor af bänkar för presidenter, kommendörer af de kongl. ordnarne, ledamöter ai rik ständers fullmäktige i banken och riksgäld kontoret samt nu församlade revisorer, högre embetsmän samt öfriga inbjudna. Bänkarne voro klädda med blått kläde och gula kronor. Det inlagda golfvets främre del var betäckt med en stor matta af haute lisse. I tre ljuskronor och 15 väggfasta ljusarmar brunno omkring 500 ljus. Dessutom funnos i hvarje fönsteröppnmg större förgylda kandelabrar med 12 ljus i hvardera. På utsatt tid infanno sig i rummen in: nanför dopsalen de till samling derstädes kallade personer, hvilka, efter anmodan afis t. f. öfverstekammarherren intogo sina platLb 8 r PN —As —V— — sn — MV Ka rr ser i dopsalen, der öfriga inbjudna personer redan voro församlade. Straxt derelter trädde inför altaret erkebiskopen dr Reuterdahl, klädd ierkebiskopsskrud, samt konund gens öfverhofpredikant E. Morån och pastor primarius dr C. M. Fallenius, klädda i sina I embetsdrägter. KI. !4 7 e. m., efter detll alla voro samlade och riksmarskalken derom gjort anmälan, utträdde i dopsalen konungen, drottningen, bärande det kongl. barnet på ett hyende af hvitt sidensarge med briisselspetsar, enkedrottningen, förd af fransmännens kejsares representant, samt hertigen och hertiginnan af Östergötland. de unga furstarne samt prinsessan Lovisa och intogu der sina stolar, bakom hvilka de höga personernas ätföljande uppvaktning placerade sig. Konungen var klädd i generalsuniform, drottningen bar en klädning af grön crepe med hvitt siden och äkta pointer, enkedrottningen en sidenklädning, couleur de lilas, garnerad med en dyrbar pointvolant och hertiginnan en klädning at chairt siden med spetsar. Hertigen barge-l neralsuniform. d Akten börjades med afsjungandet vid orgelackompagnement af sjette versen utaf psalmen n:r 148: AR nm AA mr vas a hå hå AN Rörande och dyra minne?. t I 1 Derpå höll erkebiskopen från altaret ettlt kort tal, efter hvars slut faddrarne, konun-t gen, drottningen, som bar det kongl. bar-c net till dopet, samt enkedrottningen, förd f af fransmännens kejsares representant, fram1 trädde till dopfunten. Konungen åtföljdes r af dess t. f. örverstekammarherre, drottnin-t gen ar dess öfverhofmästariona samt enke-lI drottningen af dess öfverhofmästarinna. d Erkebiskopen förrättade nu döpelsen ilr öfverensstämmelse med svenska evangelisk-s lutherska kyrkans lag och ritus. Sedann detta skett samt deras majestäter äter intagit lu sina stolar, framträdde rikshärolden, kamjs marherren E. G. Leyonmarck och utropade: 1 Lefve EUGENE NAPOLEON NICOLAUS, f Sverges, Norges, Göthes och Wendes bornelt Arffjurste ! v Samtidigt härmed gjorde riksmarskalken x tecken till salut, som gafs från tre tilllc Drottningholm utkommenderade afdelningar h af Svea artilleri, placerade på södra sidan t om slottet ät sjön till. Härunder uppstämc des i dopsalen psalmversen: f t k Tacker Herran i hans portar. Slutligen lästes välsignelsen och afsjöngs versen: Herre! hela riket akta?, hvarpå deras majestäter och kongl. höghe. ter återvände till de inre rummen. f Det kongl. barnet blef derefter lagdt på , sin paradvagga, densamma som först begag. nades af sedermera konung Carl XII, och lq erhölla de församlade tillträde till det rum, I der det hvilade, Vid vaggan stodo tjenstförrättande hofmästarinnan samt hoftröken Eugenie Löwenskjold, kammarherren gre:ve Cronstedt samt den vakthafvande officeren. På ett bord till höger om vaggan läg på ett blått sammetshyende den furstliga kronan; å ett annat till venster voro lagda Cara frmar ARh OCot MHafs mndana Iaf