Aftonbladet – 18 september 1865, sida 3

. med Sundsvai ; Ttion KFEI 2 EE SEEN SVPPEISTEGREE SLyFRG. t mens häftighet var under måndagen samt natte till tisdagen så häftig, att fönsterrutor på flera stä len krossades, hvarjemte nedslungade takpannc och kullblåsta träd vittna om den stundum orkar lika blästens häftighet. Vattnet i hamnen har fall: till en ovanlig, kanske en aldrig nagonsin föru sedd grad. Ett fartyg, som kort före stormen utbrott lemnade hamnen, har återkommit efte att under stormen hafva sprungit läck. Alla här ifrån utgående telegrafledningar, med undanta at den till Nyland, äro afbrutna. I går blef e linie norrut användbar, men mellan Hernösan loch Fjähl äro linierna så illa tilltygade, att ehun en af telegrafijenstemännen genast i förgår afto utreste för rprationers anställande, förbindelsen I fortfarande är afbruten. — Joh. Holms massa har sett sina tillgån gar reducerade bland annat derigenom at sysslomännen låtit 277 aktier i Högbo bo hvardera å 1300 rdr, gå bort på auk för en (säger 1) rdr stycket ull Tant som innehade dessa aktier såsom ör en fordran i Homs massa. D-ei leg, I bal: pan tläter otroligt, men är verkligen så. Ej min Idre än 670,000 rdr hafva härmed kommi öfver från hr Holms massa till Tanto-bolaget. som likväl dermed råkat ut för en rättstvist, hvilken af Dag. Nyheter berättas sålunda: Ar 1860 hade Tanto sockerbruks dåvarande egare utgifvit en revers till Joh. Holm eller ordres å 225.000 rdr jemte 6 procent ränta och 1 procent arfvode. Joh. Holm lemnade denna revers till hr Giles Loder i London, som vid Holms cession ännu var innehafvare deraf. Giles Loder hade då derjemte en annan lika stor fordran hos Tanto bolag. När Tanto sockerbruks egare, i följd af förluster hos hr Holm, måste sistl. vår söka bilda ett bolag för att öfvertaga bruket, under hrr Schartaus, Michaelsons och Godenit auspicier, gick hr Giles Loder in på att för hela sin fordran hos Tanto taga liqvid medelst aktier i det nya bolaget, nemligen hälften i den första serien och hälften i den andra. Som vilkor härför förbehöll han sig: 1:0) att genast erhålla hela den upplupna räntan ; 2:0) att bolaget skulle vara ordnadt och konstitueradt sednast inom 3 månader från krontraktets datum: 3:0) att som säkerhet skulle till honom af Tanto bolag öfverlemnas 158 stycken aktier i Högbo jernoch stålverksbolag, hvardera å 100 pund sterling; samt 4:0) att dessa 158 aktier icke få af bolaget (Tanto) utan mitt samtycke säljas under al pari inom 3 år; samt att efter förloppet af denna tid aktierna skola, i händelse jag det påyrkar, afyttras och beloppet användas till inlösen al pari af mina aktier i andra serien i Tanto ockerbruksbolag?. De 158 Högboaktierna skulle för Giles Loders räkning deponeras hos vice häradshöfdingen Aug. Rundqvist härstädes. Tanto bolag antog dessa vilkor och afslöt kontrakt med Giles Loder den 2 sistl. Juni Kort härefter fordrade Giles Loder genom engelsk-svenska banken härstädes hos Tanto bolag att utfå hela den upplupna räntan å all dess skuld till honom, utgörande denna ränta omkring 100,000 rdr. Tanto bolag var icke i tillfälle att juridiskt kunna bevisa sig hafva betalt räntan å hela skulden till Giles Loder, men beträffande räntan ä de 225,000 riksdalerna (ett räntebelopp af. 67.500 rdr), så kunde det med Giles Loders bref och kontokurant visa att han hade fått den Iordrade räntan betald af Joh. Holm, till hvilken Tanto bolag erlagt densamma. Emellertid inträffade att Tanto bolag lät försälja de i början omtalta 377 Högboaktierna å 1800 rdr hvardera på stadsauktion för 1 rdr stycket. Då framställde Giles Loder påstående om återgång af det emellan honom och Tanto-egarne afslutna kontrakt, enär detta kontrakts 4 de punkt var bruten genom aktiernas försäljning under deras nominella värde. När Tanto bolag icke kunde finna sig häri, lagsökte Giles Loder, genom häradshöfdingen Walfrid Enblom, Tanto bolag hos öfverstäthållareembetets kansli, med yrkande att utfå 225.000 rdr jemte ränta från reversens datum 1860 och föreskritven en procent årlig provision. Lagsökningen skedde den 22 nästl. Augusti. Tanto bolag svarade genom v. häradshöfdingen Aug. Rundqvist och anförde hvad vi härofvan berät Dessutom anförde bolaget anizående den ryktbara aktieförsäljningen, att då bolageti sitt kontrakt med Giles Loder utiäst sig att för hans räkning hos hr Rundqvist deponera 158 stycken Högbo-aktier, hade det för att kunna fullgöra denna deposition på ett sätt att ingen fara för dess rubbning skulle kunna uppstå, måst först göra sig till egare af aktierna, hv.lka bolaget endast innehade såsom hypotek. Tanto bolag gaf derföre Holms massas sysslomän tillkänna att om de icke kunde inlösa panten al pari, så komme den att försäljas på stadsauktion den 27 Juli. Vid auktionen inropade Tanto-bolaget sjelft aktierna för 1 rdr stycket, hvarefter 158 stycken deponerades för Giles Loders räkning. Bolaget söker härefter i sitt svaromål visa att försäljningen icke är stridande mot grundtanken i kontrakten med Giles Loder. Denne, som är innehafvare af ett stort antal aktier i Högbo och visste att det var så godt som afgjordt att ett antal engelsmän skulle öfvertaga Högboverken, hade nemligen endast velat hindra Tanto från att sälja sina aktier på den stora marknaden, hvilket skulle kunnat leda tiil prisets nedtryckande. . Bolaget ansåg sig således icke ha brutit kontraktet och bestred yrkandet om betalning at de 225,000 rdr, äfvensom af ränta och provision, Målet blef i tisdags af öfverståthållareembetet förklaradt vara af tvistig beskaffenhet, hvadan det förmodligen kommer under domstols pröfning. D. N:r tillägger: . ?Af hvad sålunda är uppenbaradt vill synas, att åtminstone en ar sysslomännen i Joh. Holms massa, som tillika var inbjudare i Tantobolaget måste ha afvetat att Tantobolaget var nödsakadt att inropa Högboaktierna på auktion till hvad pris som helst, lott det var något under deras nominella värde; och då han det oaktadt ej bevakat iktierna å 1800 rdr, utan låtit dem gå bort för 1 rdr, synes han hafva till Tantobola sets förmån förspillt omkring 670,000 rdr för de stackars fordringsegarne i Joh. Holms massa. Vädret och ärsväxten. Från Östersund skrifves den 13:de: Väderleken, som efter frostnatten mellan sön