Aftonbladet – 18 september 1865, sida 3

— Jordskred. Från Sundelvedalen i Ber. gens stift i Norge skrifves: Den 26 Aug gick ett jordskred ut vid gården Slettebakken. Denna gård bebos af 8 personer, som alla voro hemma då jordskredet kom. Hu. strun i huset hörde först ett våldsamt brak, som genljöd vidt och bredt i de höga f;e len rundtomkring. Alla sprungo till fönsterna; och si! himmelshögt uppe i fjellen rakt ofvantör husen kommer skredet störtande, så att det ryker omkring det. Del blef mörkt som i den mörkaste natt inne i den lilla rökstugan, som ligger inpå fjellväggen, hvilken skjuter fram 2 alnar öfver stugans taki. Hela familjen sprang in i en vid sidan af rökstugan liggande kammare; men ankomnna hit, saknar modren, som håller sitt ynggsta, endast 34 år gamla barn i sina armar,, en äldre gosse om 5 år. Fadren och dden äldsta sonen skyndade då ut, för att leta. rätt på honom, och träffade honom på svaalen utanför stugan, hvarifrån de drogo honom öfver tröskeln in i rökstugan. Detta var iicke förr g ordt, än jordskredet kom — oclh skär huset tvärt itu, som om det blifvit :iafhugget, och slår in dörren efter dem; occh medan de hasta öfver stugugolfvet, för: att komma in i den lilla kammaren, kommer en ofantlig sten ned genom taket och krossar allting på några alnars afst nd från gossarne, men de blefvo som genom ett underverk räddade, i det den lilla kammaren, dit de tagit sin tillflykt, stod oskadad midt i den grufliga förödelsen rundtomkring. Under 20 minuter fortfor det att braka, däna och rulla, och jordskredet hade på denna tid utbredt törstörelse öfver en sträcka af lg mil i längd och omkring 400 ribi dd. Skog och mark blefvo bortslitna till ett djup af 3 alnar ända intill kala fjellet, och naturen har mistat blodörn på sin egen rygg. Hustrun hur till brefskrifvaren vturat ande: Tug låg med det minsta baruet i armarne oc:h var glad ötver att få vandra hädan med alla de mina: det var fullsiän-. digt mörker, och det var som om jag hörde något oväsen, ett larm och ett skrik af en oräknelig folkskara. De s menniskorra voro fattiga förut: nu nästan nalma. Mannen är skollärare och heter Knut Syltevig.