Aftonbladet – 11 september 1865, sida 4

Lindblad, J, M. Om tungans tätta braks Predikan på tolfw söndagen efter Trefaldig het. öre. Kärlekens Lif. Bidrag till den Ch-istli ga Pligiläran JOH. MICH. LINDBLAD. genomsedda upplagan; häft. Rdr, bunden 4 Rdr Författarens förord: Et faktum är ovedersägligt. Vi göra otroliga framsteg i materiel och intellektuelt hänseende; men den sedliga andan försämras. Allt går framåt och utvecklar sig: ett enda gär tillbaka: det andeliga.s — — Författaren till här framlagda bok bekänner, att han intogs af sorg, nära nog slogs af häpnad när han läste dessa nyligen skrifna ord af en fransysk författare. (3. Michel-t: Kärleken.) Jag började eftersinna: är det Hjlist, ar det sannt? Och ju mera jax eftersinnade, desto mera häpen blef jag vid de mörka tafler. ländernas sedliga tillstånd for mig framställde. — Började så derj-mte framstå för min själ huru det andligas målsmän uttömma sina krafter i ändlösa strider öfver vlärans, under det de förglömma vulifvet.. Man uppbjuder sitt skarpsinne i konfessionella hårklyfverier, och glömmer de ord, den ädle Johan Arndt uttalat: Christus har månza bekännare, men få efterföliare,. Mitt hjerta vidgades af begär att göra något till mina bröders bästa. Hitills har min penna isynnerbet arbetat för den busliga andaktens. lifvande. Hemmet måste helgas, det har varit min varmaste tanke. — Men lifvet är icke ett lif blott i bemmet. En lät.fattlig framställning af det kristliga lifvets fordringar i alla riktningar, en populär afbandling om en kristens plicter — så tänkte jag — skulle det icke vara ett ord i sinom tid? Vetenskapliga pligtläror hafva vi mån-a, särdeles på främmande språk. En enkel kristlig pligtlära torde vara på sin plats iemte dessa, så mycke: helire som de förstnämnda icke äro tillgänzclisa eller ens fatliza för dallra flesta, sm behöfva påminnelse om sina plizter. Och hvad jag tänkte, det antog torm i denna bok. Måtte mina landsmän emo!lagza mitt arbete med lika mycken kärlek, som jag utsänder det ibland dem: Kärlekens Lif:, måtte det blifva ett lif, en verkl ghet hos alla ! Att arbetet blifvit med välvilja emottaget, bevisas deraf att andra upplagan redan kunnat utgifvas.