Aftonbladet – 11 september 1865, sida 3

ning af kolerafarsoten anslagit 500.000 lire I till galornas rengöring, vattenledningarnes förbättrande m. m. Kossuths hustru afled i Turin den 1 Sept. i en ålder af femtiofem år. Enligt den aflidnas önskan skall hennes lik föras till Genua och begrafvas på den engelskt-projtestantiska kyrkogården bredvid hennes för tre år sedan aflidna dotter. SPANIEN. I I Barcelona har koleran sedan den 25 lAuvgusti åter tilltagit. Den 26 dogo 21 per ner i denna sjukdom, och den har fort: rit att bortrycka flera eller färre offer till den 29, på hvilken sednare dag 28 personer afledo: den 30 belöpte sig dödsfallens lantal till 24. Sjukdomen härjar isynnerhet Ti en af de osundaste stadsdelarne, hvilken bebos af fattigt folk, till största delen fabriksarbetare, som i dussintal lefva tillsammans i trånga, osunda bostäder. Sjöförbindelsen mellan Marseille, som hittills varit inställd af fruktan för koleran, är äter öppnad, och under de närmast följande dagarpe skola paketbåiarne åter börja sina regelmeseiga turer lärgs Medelhafvets kusier. RYSSLAND. Banitetsförbållandena i Petersburg lemna mycket öfrigt att önska. Köln. Zeit. innehäller en korrespondens, som meddelar åtekilliga intressanta upplysningar härom. Det heter deri: Febris recurrens som sedan förlij sat 1 Petersburg och andra ryska ift så många offer, har nu afmycket att man kunnat iudraga större delen af de provisionella hospitelerna. Men knappast är denna fara förbi, förr än man vänder bekymmerfu!la blickar söderut, hvarifrån en ny och äonu igere fiende framrycker, nemligen koleron. Mar har dock ingen anledning att besky rädsla, ty ingen ort kan vara mindre dd att mottaga koleran eller erbjuda denna ödeläggande gäst mera näring ån Petereburg. Arbetarebefolkningen i de ryska städerna fluktuerar. Den består af bönder från grannguvernementerna, hvilka infinna sig på våren, då arbetet börjar på bygcradeplatser, i hamnar och på varf, ueh ; någon fast boning i sieden nöja Big med det eländigaste lo Moan her iotet begrepp om den smuts och dena förpestade Init, hvari dessa -menniskor lefva, Säng kan ej ens bli fråga om. Arbelfären sofver i kläderna på en brits och kläder ef sig på sin höjd en gäng i veckon då han besöker badstugan. Härtill kommer att det vattenrika Petersburg, som genomflytes af en bland könaste flod r, lemnoar befolkvinste Gricksoch kokvatten man g. Den sämpiga marken tiljåter ej att gräfva brunbar och alla Petersburgs invånare dricka derför Newavatten. De qvarter af staden, hvari den fattigare befolkningen bor, ligga dock så längt från floden, att de icke kunna förskaffa sig detia goda och sunda vatten, uten få nöjas med vattnet kanalerna, hvilka i tre koncentriska kret ar gevomskära staden. Dessa kanaler äro mellertid ett slags smutspölar, emedan granitinfattningen är få inrärtad att allt vatten från ga:orna rinner ned idem, hvarförutom de från underjordiska afloppsrör upptaga allehanda oreulighet från hus och fabriker. I början af våren är t. ex. vattnet sådant att det i en temligen stor hvit kruka ser ut som starkt brunt t. Med detta vatten måst: nu alla nöjas, fom icke ha råd att betala minst 2å3 rubler i månaden för Newavatten. Vi ha väl en vattenledning, men direktisnen för vattenledningsbolaget, som ED redan gegnlöst nedgräft heliannan million rubel i jorden och eom räddades från bankrutt endast derigenom alt en privatman bidrog med en million till företagets fuallbordande, vill så fort som möjligt få sina omkostnader betäckta och fordrar så orimliga er för sitt vatten och inledning deraf, att högst få husegare begagna sig deraf. Följ; oktligen förtisr större delen ef staden att sakna vatten eller rättare att ha vatten, fom hvarje vid rent vatten vandt djur skuile försmä. En annan svärighet är damiwet och smutsen på gatorna, Euskilde Kunna med nöd af polisen förmås att hälla gatorca rena utsnför sina hus, men mot de embetsmän, som skola ombesörja renhållningen fråmför offentliga byggnader och palatser är polisen maktlös. Och då det tintnes ett stort antal sådana är det klari, att det också finnes mycken smuts. Demmet frambrinvgas formligen på artifficiel väg. Gatuläggningen tillkommer nemligen husezarne, och hvarje år lappas gatorna i stor skala, men på det mert betängda sätt. Små runda kiselstenar pedstoppas bredvid hvarandra, mellanrummen fyllas med tegeloch flintstensbitar, hvarefter det hela tillstampas och betäckes med ett tjockt sundleger. Under de närmaste åtta eller fjorton dagarne är allt bra, men derefter är åter allt vid det gamla tills snön breder sin rena duk öfver alltsammans. Man kan lätt tänka sig, hvilka massor sf dam, som under sommartiden af den minsta vindpust uppdrifvas från sådana gator och tränger in 1 bonisgsrummev. Lägger man härtill folkeis lefnadssätt, som både sommar vinter hufvudsakligen lefver på mjölsoppa och är hemfalten ät fyllerilasten till en grad, som måste väcka hvarje menniskas på en gång medlidande och afsky, så kan man lätt inse huru rik näring koleran skall finna i detta ?Nordens Palmyra?. NORD-AMERIKA. Om anklagelsen mot Henry Wiriz skulle låta bevisa sig, vore den tillräcklig att brännmärka honom som det afskyvärdaste vidunder, som något krig har framalstrat. ÅR E CS ma I anllan. Ilan oc ut ns