Aftonbladet – 9 september 1865, sida 2

frågade han i sin mildaste ton, när denne skulle komma. Jag vet ingenting annat än att det är säkert att han kommer?, svarade Beatrice och gick sina färde. Det fanns tyvärr intet tvifvel derom. Jag måste fundera på saken?, tänkte mi Gervoise. Och så gjorde han äfven och med en viss framgång, såcom Bearice sedan fick märka. Mr Raby anlände sent en afton. Han hade åldrats sedan vi sist sågo honom samt blifvit bra mycket korpulent; men annars hade han föga förändrats. Mr Gervoise som tog emot horom, gratulerade honom till kanns blomstrande utseende; men ma Raby svarsde buttert, att man icke bör döma efter yton. Mr Gervoise bemötte ho. nom med den mest förekommande artighet: önskade hen se Beatrice? — Nej, det kunde uppröra hans nerver, och han, mr Gervoise. kunde se att mr Raby var ne:vretlig. Det var verkligen bea ledsamt att han hade kommit ned till Carnoosie just vid denna tid af året. tJog går ned i kökett, sade mr Raby buttert, i det han betraktade den svarta spiseln i det kalla arbetsruremet. Jag ser att ni inte börjat elda än, och Jones säger att jag bör akta mig för förkylving.t Följ med mig4, sade mr Gervoise hem. lighetsfullt; kom med mig en trappa upp. så ska jag visa er ett rum der ni har det varmt och trefligt.4 i Mr Raby tvekade, men gick derpå in på förslaget. Hoan följde mr Gervoise uppför trappan och blef af sin värd förd genom en räcka af rum, der elden flummeade i alla kaminerna och voaxljus brunno på hvarje bord. Det innersta rummet, som var det vackraste och betvämligaste, företedde en