Aftonbladet – 7 september 1865, sida 2

eumatismer, smittkoppor (3 fall), maginflammaioner, difteri, nervfebrar, rödsot, fall af strypjuka, messling och blodslag. 4:0 I tängelserna: Stadens: fall af reumatism. Nora korrektionsinrättningen : blodslag, enkel astrisk feber. — Evplosionen vid Avika krutbruk. Härom erättas i Norrl. Correspondenten: Torsdagen den AA sistl. Augusti, kl. mellan 10 ich 12 f. m., inträffade den olyckshändelsen, att let i närheten af Åvika bruk för cirka ett år selan nyanlagda krutbruket exploderade, dervid rela byggnaden, uti hvilken kruttillverkningen gde rum, jemte maskineriet och apparaterna ringo i luften. Knallen var så stark, att husen vå nära en mils afstånd, i Hässjö och nästgränande socknar skakade på sina grundvalar, liksom vid en större jordbäfning. I en pä s mil lerifrån belägen tullqvarn sprängdes af lufttrycket alla fönsterna, ätvensom i flera andra byggnader. Lyckligtvis fanns ingen menniska i närheten, så att något lif icke spilldes; men en mansperson, som befann sig i en byggnad på något afstånd från olycksstället, fick kontusioner och afsvimmade; dock blef han genom snar tillkommen hjelp återkallad till lifvet, efter 4 tim: mars dödsvala. Olyckan och skadan hade väl blifvit större om magasinet, der mesta krutet förvarades, funnits i närheten, men af försigtighet hade egarne låtit placera detsamma långt derifrån nere vid hafsstranden. Antändningen tros hafva skett genom friktion i någon del af verket eiler cylindern. derigenom att verket fått gå för länge (utan tillsyn) torrt eller utan smörja. Förlusten torde vara ganska stor för egarne, hrr Tham och Scherström, men det oaktadt lärer redan början vara gjord med uppbyggandet af ett nytt krutbruk i det förolyckades ställe. bar nyligen blifvit föremål ssion, hvilket förtjenar — Ett förs! för offent största upp samhet och behjertande. Frägan är ärder till befrämjande af de förenat handel och sjö!art, samt isynnerh 3 exporthandel. Den norska pressen a någon tid sysselsatt sig med denn och nu har äfven Göteborgs H dning berört densamma i en artikel iater uttalas och förslag framställas, de töra göras till föremål för begr och öfverläggning bland och alla dem, som nitälska I och industri. Det är gifvet ommunikationer öppna stora, I 5 kor af vårt land, as komma att högst betydligt tillväxr ljaktligen nya afsätfningstillfällen beredas. Den ifrägasatta exportföreningen? efter schweiziskt mönster är utan tvifvel en utväg för detta ändamåls vinnande, som förtjenar att tagas i betraktande, hvarföre vi här återgifva det hufvudsakliga af Handelstidningens framställning i ämnet. Nämnde tidning yttrar: Såsoml äsaren torde erinra sig, afser exportföreningen att, genom anställda svensknorska agenter på aflägsnare främmande handelsplatser, vinna kännedom om konsumtionens kraf å dessa orter i fråga om sådana artiklar, hvilka Sverge eller Norge kan hafva att erbjuda. Om t. ex. alla länder behöfva jern, så äro fordringarne på beskaffenheten, dimensionerna och formen för jernet i skilda länder ganska olika. På samma sätt med trävaror. Ännu mera gäller detta om mera utförda artiklar, såsom spik, hästskor, landtbruksredskap, m. m. Nästan hvarje folk är dervid bundet af vissa häfd.unna modeller, hvilka det bibehåller med jun större seghet, desto mera outvecklade det folkets föreställningssätt äro. Och producenten måste rätta sig efter dessa fordringar, ty det är alltid ytterst konsumtionen, som betingar hans verksamhet. Det är ej han, som får tycka att så och så bör den artikeln vara beskaffad, utan han får göra den såsom konsumenten önekar, dock med öppet fält för sig att småningom göra bättre tillverkningar kända och accepterade. De nordiska producenterna kunna ej ostraffadt ställa sig utanför denna lag. I den mån deras produktion antager större dimensioner, måste de söka sig nya marknader, och vilkoret för att detta skall ske utan att försöken blifva alltför dyra, ligger deri, att man lär på förhand känna de nya marknadernas fordringar. En sådan kännedom en gång vunnen och förtroende förvärfvadt — en ny strömfåra är dermed öppnad för handeln och produktionen. Vi betvifla ej att ju både i Sverge och Norge finnas flera produktionsgrenar, som dermed skulle kunna utvecklas till mångdubbel kraft och afkastning. Någon annan utväg att erhålla denna kännedom och inleda de erforderliga handelsförbindelserna än genom anställda egna agenter, känna vi icke. Visserligen kunna äfven främmande handelshus för detta ändamål i någon mån anlitas, men de ega aldrig nog kunskap om våra länders förhållanden, saknande äfven patriotismens sporre, för att kunna rätt urskilja i hvad våra atlö att då nya förut otill roduktionen dra konsumtionsartikeln inuvebär. Der erfordras alltså personer, som ej blott känna konsumtionens kraf, utan ock veta om och på hvad sätt detta kan af oss uppfyllas. I de större länderna gifvas stora handelshus, som på aflägsnare orter inrätta filialI kontor, hvilka arbeta än i den ena än i den andra grenen af moderlandets industri. IDet är på denna väg England emottager sina kolossala beställningar från alla delar af jorden, beställningar, hvilka ofta i de minsta detaljer lämpas efter reqvirentens lönskan och föreskrist. Man hyser ej ens några skrupler för att på detta sätt tjena I den olofliga handeln. I I våra mindre länder lärer väl ingen anI nan utväg att vinna samma ändamål finnas, än uti associationerna. Hvad ett stort engelskt handelshus kan allena utföra, det Ikunna vi göra, åtminstone i någon mån, genom förenade krafter, men ocksä ensamt derigenom. Exportföreningens grundtanke och uppvi — — AZ dd sr res ra2A—-pP PR ec 20T I män Sverge eller Norge skulle kunna upp-. Itylla de fordringar, som den ena eller an