Aftonbladet – 1 september 1865, sida 3

i hufvudet. Konstapeln Henriksson medggaf också att han, på sätt hr Larsson sagt. våldföjrt sig å Jansson, men vill till sitt försvar anförar att han gjort det dels för att freda sig sjelf, cels för att få Jansson att släppa konstapeln Hlellgren, den han höll om aimarne; såret, som Jansson fick i hufvudet, påstår Henriksson ha erhållits mot något hvasst hörn, då de båda umder tumultet och vid det Jansson fattade homom om benen, föllo omkull emot en i rummet varande spisel. . Anledningen hvarföre Jansson, då han sjelf skulle ha utöfvat våld, såväl emot konstaplarne som mot spanmålsbäraren Samuelsson, icke blef häktad, påstå konstaplarne vara den att, då de, efter Janssons förbindning å rakstugan vid Stortorget, skulle återföra honom till vaktkontoret, de på Köpmantorget bletvo af den dem åtföljande folkmassan hindrade att komma vidare, vid hvilket tillfälle Jansson undgick dem. Han uppgifves sedermera flera gånger ha varit efte-sökt tör att inställas i poliskammaren men ej anträffats. Nu påstås det emellertid, att det med säkerhet sports hvarthän han begiivit sig. till följd hvaraf skrifvelse om hans inkallande kommer att till vederbörande afgå och anstär under tiden sakens vidare behandling. Westerdahlska försnillningsmålet. Göta hofrätt har nu meddelat utslag på de besvär, advokatfiskalen vid tullverket, S. M. Tham och handlanden Alfred Sundström hvar för sig avfört öfver rådbusrättens i Jönköping utslag 1 det af Tham derstädes anhängiggjorda mål, i hvilket han tilltalat, dels häktade tullförvaltaren B. Westerdahl för det han, som begått försnillning af wllmedel, skall, för att dölja detta sit brott, förfalskat tullräkenskaperna med tillhörande verifikationer, dels ock Sundström, förre handlanden A. W. Ahlstrand, handlandena J. E. Salander och Moses Jarmulowski, handlanden J. R. Bohles hustru Amalia Bohle samt Maria C. Petersson för det de skola såmedelst varit i Westerdahls brott delaktiga, att de, emot vedergällning eller löfte derom, af Westerdahl betingat sig och tillgodonjutit nedsättning i lagligen belöpande tullatgifter för gods, ankommet med paketpost, samt derigenom bedragit sig till penningar, som bort kronan tillkomma; samt jemväl yrkat åläggande för Ahlstrand, Sundström, Salander, Jarmulowski, Amalia Bohle och Maria C. Petersson, jemte handlanden C. Ströms hu stru Mathilda Ström och källarmästaren Th. Blanch, att till tullverket utbetala hvad en hvar genom Westerdahls felaktiga debitering af tullafgifter fått obehörigen innehålla och slutligen påstått ansvar särskildt å Ahlstrand och Sundström för det de uti sina rättegångsskrifter missfirmat generaltullstyrelsen och äfven inblandat hvad till saken ej hört. Hofträttens beslut lydei sålunda: K. hofrätten, som granskat handlingarne, finner, beträffande åtalet emot Westerdahl, lagligt fastställa öfverklagade utslaget, så vidt derigenom förklarats. att rådhusrätten ej tillkomme samma åtal bedöma. Hvad åter angär den talan, Tham riktat emot Ahlstrand, Sundström, Salander, Jarmulowski, Amala Bohle och Maria C. Pettersson, m delaktige i Westerdahls brott, så enär, likmätigt kongl. förordningen den 6 Mars 41751, berörda talan skall bedömas af den rätt, hvarunder huf vudmannen lyder, och således ej bort af rådhusrätten pröfvas, varder dess utslag i denna del undanröjdt ; likasom, då om missfirmelse irättegäng, enligt 24 kapitlet 3 rättegångsbalken, skall dömas tillika med hutvudsaken, och domstol, till hvars upptagande denna hörer, äfven har att bedöma ansvarspåföljden för part, som i skrift inblandar hvad till saken ej rätteligen hörer, k. hofrätten undanrödjer rådhusrättens utslag härutinnan angående Sundström och förklarar Thams besvär, i hvad de afse skärpning af det Ahlstrand ådömda bötesstraff, icke kunna till pröfning upptagas. Vidkommande slutligen Thams ersättningstalan, så vidt denna i fråga om Ahlstrand, Sundström, Salander, Jarmulowski, Amalia Bohle och Maria C. Petersson icke gjorts beroende af det emot dem förda åtal, utan grundats på skyldighet för dem, likasom tör Mathilda Ström och Blanch, att, enligt 180 8 i det för tullverkets embetsoch tjenstemän den 1 Oktober 1831 utfärdade reglemente och 49 i kongl. resolutionen på städernas allmänna besvär den 19 Januari 1757, erlägga hvad som vid granskning i vederbörande revisionskontor anmärkts vara dem i tullafgifter påfördt lägre än vederbort, finner k. hofrätten, vid det förhållande, att Westerdahl, erligt sist åberopade båda lagrum, är i första hand pligtig att härför hålla kronan skadeslös, samt det ej är bestämdt, huru mycket kronan i detta hänseende eger att af Westerdahl utfå eller i hvad mån han till ersättningen saknar tillgång, Thams omförmälda talan, såsom för tidigt väckt, icke hafva bort af räshusrätten upptagas till pröfning; hvarföre rådhusrättens utslag äfven derom undanrödjes. — Mordförsöket i Göteborg. Fortsatt ransakning hölls den 29 sis.l. Aug. med droskkusken Åberg, misstänkt för att den 24 ha på Kungsportsplatsen afskjutit ett skott. som sårat teatermaskini