Aftonbladet – 31 augusti 1865, sida 3

DANMARK. I måmdags öppnades danska riksrådets tredje wirt ma samlug af konseljpresidenten, som uppiläste ett så lydande kungligt bud skap: Vi Chriistian e. I det vi iöfverensstämmelse med 30) i grundlagen ar den 18 Nov. 18063 hafva sanumankallat riksradet till en ny utomordentlig sammankomst. har det varit vart hutvudsäkhgsa syttemal, liksom det är var lifhga pnskan, satt bidraga dertill, att riksradet ätven for sin deel matte vilja beträmja det högst vigtiga ärende, scom det ej lyckades var regering att under det sissta utomordentliga sammanträdet bringa till slot. Vi halva ålagt vår regermg aw for detta änddamål tör rikstadet framlägga det för: slag till dden reviderade grundtagen at den 5 Juni 1849, somm, etter stort tillmötesgående iran var sida, vannn flertalets bitall i riksradets ena thing, men derstmot e) ett tillräckligt antal röster iriksrädets anodra thing. Vi förbise ingalunda, att detta försslag ej lärer fullkomligt motsvara de foreställniin ar om den bästa möjliga törrattning, dem någon del at tolket kan bativa tillegnat sig. liksom äfven vi sjeltve kunde halva önskat vissa för konungadömets befästande och häfdande af den allmänna friheten et:er vår åsigt mera betryggande bestämmelser. Men vi I icke destomindre den tasta divertygelse. att genom en adan författning intet stånd och ingen klass skall ske orätt samt att friheten och fäderneslandets väl genom densamma skola betryggas, under det törtavtningsforhållandenas ordnande, eftersträlsadt på en annan väg eller på ett annat sätt, skulle, till stor skada tör det allmänna bästa. ämu länge kunna förhala sakens definitiva afshtande. Då vi således icke anse det vara rådlgt och dertöre ej äro sinnade att gå längre i eltergifter. än som redan skett, hoppas och vänta vi af vårt trogna riksråds fosterlandskärlek, att det, väl ötvervägande att samtundsförbållanatenas fasta ordnande är grundvalen för den utveckling at vär älskade täderneslands rika hjelpkällmr. hvaraf det etter de oss ölvergångna olyckor siå högliven är i behof och som genom regeringems och folkets eniga samverkan med Guds bisttånd är möjlig. skall samvetsgrannpt göra itt till föor tföriattningsangelägenhetens benämjande i öjfverensstammelse med vår önskan. Vi halwa tillika ålagt vår regermg au, efter det de hiithörandvidlyftiga upylysningarne nu Ho anskiafiade. för mksrådet tramiägga förslag till en lag. genom hvilken den borda och de förluster, hwilka genom kriget drabbade synnerligen en landsdel, niå, på ett billigt sätt och så langt landets kralter medgifva, kunna blitva de lidande odtgjorda. iven detta ärende, hvars ordnande igger oss högligen om bjertat. .nbefalla vi varmt åt riksrådets välvilja. Vi tforblilva c. Hvwken till innehåll elier torm — yttrar danska Dagbladet — är detta burskap syn nerligen egnadt att göra ett godt intryck. Spräket är vanstäldt ul oriktiga vändningar och logiska bockar, och det i en grad som är otillätlig tll och med i kansliet. Varre är, att e!ter stickordena om kungadömets betydelses och Yhätdanudet af den allmänna fribeten följer en så bestämd förklaring,, att förslaget är ultimatum af regeringens; eftergitter; ty skall detta fattas efter boksiafvven, beiara vi högligen, att hoppet om en ! lycklig utgång är svagt. Men törmodligeen är det ej så illa menadt, som det ir sagddt. — Landdssthtinget har valt till förman proprietär : M. P. Bruun och till vie förmän kovfereensräd Madvig och professor Clausen. Det tberättas att man förbereder en bonde väns-address till konuvgen, med begäran, att förfatinningstrågan mälte hänvisas trån riksrådet tull riks egen. Det är antngligt, att en rrtikkel i bondevännernas, sär-kildt J. A. Hansenms, organ, Morgtusposten, som handlar om a civillistav och försäkrar, att ullmogen ahldrig skall begagna sitt politiska röstberättiggande till at pruta med sin kovung om någgra riksdaler?, ej är utan ett visst sammanhang med den tillämnude adressen. ———— RR