Aftonbladet – 29 augusti 1865, sida 4

DER ST OPC. Kärlekens Lif. Bidrag till den Chsistliga Piigtläran f JOH. MICH. LINDBLAD. dra genomsedda upplagan; häft. 3 Rdr, bunden4 Rdr örfattarens förord: -Ett faktum är ovedersägligt. Vi göra otroliga framsteg i materielt och intellektuelt bänseende; men den sedliga andan försämras. Allt går framåt och utvecklar sig: ett enda går tilbaka: det andeliga. — — Författaren till här framlagda bok bekänner, att ban intogs af sorg, nära nog slogs af häpnad när han läste dessa nylizen skrifna ord af en fransysk författare. (1. Michelet: Kärleken.) Jag började eftersinna: är det möjligt, är det sannt? Och ju mera jag eftersinnade, desto mera häpen blef jag vid de mörka taflor. ländernas sedliga tillstånd för mig framställde. — Började så cerjemte framstå för min själ huru det andligas mälsmän uttömma sina krafter i ändlösa strider öfver wläran., under det de förglömma vlifvet.. Man uppbjuder sitt skarpsinne i konfessionella bårklyfverier, och glömmer de ord, den ädla Johan Arndt uttalat: Christus har måhga bekännare, men få efterföliares. Mitt hjerta vidgades af begär att göra något till mina bröders bästa. Hitills har min penna isynnerhet arbetat för den busliga andaktens. lifvande. Hemmet måste helgas, det bar varit min varmaste tanke. — Men lifvet är icke ett lif blott i hemmet. En lättfattlig framställning af det kristliga lifvets fordringar i alla riktningar, en populär afhandling om en kristens plister — så tänkte jag — skulle dit icke vara ett ord i sinom tid? Vetenskapliga pligtläror hafva vi många, särdeles på främmande språk. En enkel kristlig pligtlära torde vara på sin plats iemte dessa, så mycket heltre som de förstnämnda icke äro tillväneliza eller ens fattliva för dallra flesta, m behöfva påminnelse om sina plizter. Och hvad jag tänkte, det antog form i denna bok. Måtte mina landsmän emottaga mitt arbete med lika mycker kärlek, som. jaz utsänder det ibland dem: Kärleken: Lif-, måtte det blifva ett lif en verklighet hos alla! Att arbetet blifvit med välvilja emottaget, bevisas deraf att andra upplagan redan kunnat nioifvag