Aftonbladet – 29 augusti 1865, sida 3

verflyglar Livorno! Lika litet vill industrien ta någon fart i Venedig, om jag undantager den berömda glasfabrikationen på Murano och — fotografien (Venedigs monumentala fotografiarbeten höra till det bästa, man i den vägen fär se). Hvad är orsaken till denna stockning i affärerna, denna brist på företagsamhet? En orsak måste naturligtvis sökas i de politiska förhållandena, hvilka alltid ofördelaktigt återverka på de kommersiella. Men detta kan ej vara enda orsaken, då nemligen Venedig i kommersielt afseende åtnjuter stora friheter. Det måste ock bero på invånarnes skaplynne, på hela kommunens anda. Denna synes i nämnda afseende ej vara den bästa Hela Venedig liknar en köpman, som dragit sig från affärerna, för att lefva på sina räntor och njuta af lifvet, eller en njutningslysten arftagare af ett stort namn, som ej anser sig behöfva arbeta. I båda fallen händer det lätt, att kedomen sammansmälter och ställningen ämras: den som ej går framåt, gär i och med detsamma tillbaka. Det torde sålunda ej kunna nekas, att Venedig är försjunket i en dufven indolens, en sybaritisk veklighet, hvilsen både i den veka dialekten fått ett uttryck och i den öfliga lefnaasordningen ger sig tillkänna. En äkta veneianare stiger först närmare middagen ur sin säng; är han affärsman, träffas han vanligen blott under eftermidingen å sitt kontor, och derpå egnas hulfva nutter illskapslifvet, vare sig i hemmet eller å kaffeerna, vf hvilka lera äro öppna hela natten igenom: det beyktade cafe Florian berättas på 50 år blott mn enda gång varit stängdt. Ordspråket äger ock, att Venedig förvandlar natten ill dag och tvärtom. Så lefver man ett orglöst lif, medan atlärerna stå stilla och musen förfalla. Skall friheten en gång förnå väcka Venedigs söner till kr-ftig handing, skall frihetens magiska formel kunna ;mskapa den förtrollade konungadottern till wad hon fordom var? I politiskt afseende har här varit alldeles yst: inga politiska häktnivgar ha egtrum, nga bomber ha sprungit, ej ens på årsdagen af San-Martino-slaget (såsom Bolferino af italienarne benämnes). Österrikarnes be(eende är ganska humant och förekommande ill det yttre, men alla friare yttringar öfvervakas och undertryckas strängt. Dethar änge hetat, att banden skulle lossas: en somit bar för någon tid sedan utarbetat ett förslag till en friare admini-tration för Venetien, men det synes numera vara lagdt id reta. Af den italienska pressen3 alster olereras flera, men ingen frisinnad tidning är inom Venedig utgifvas. Den officiella zetta di Venezia, som naturligtvis blott nner till ett konungarike Sardinien, Begge Sicilierna 0. s. v. 7), sysselsätter sig samtsgrannt i hvarje nummer med att hop: amla alla för Italien ofördelaktiga notiser, kommentera dem och änditligen förntsäga ien snara upplösningen af denna efemera kapelse? (hvilket är de tyska reaktionärernas konstterm). Men ett mot Italien fiendtigare språk får man ingenstädes höra, än if de italienska presterna härstädes från predikstolen: jag vari Marcuskyrkan vittne till en sådan uppbygglig predikan, som slutade med den förklaring, att det numera vore skam alt vara italienare. Som man kunde inta, mottogs harangen föga andäktigt. Om venetianarnes sympatier i detta fall finnes intet. tvifvel: allmänna meningen är säkerlisen vida enhälligare i Venetien än t. ex. i Neapel eller Rom. Af litterärt lif förspörjer man föga i Venedig. Här finnes dock ett vetenskapssamund eller Atheneum, som skall utgöra den ntterära medelpunkten. Detarneeniskt-greiska klostret på ön San Lazaro utvecklar en ktningsvärd verksamhet medelst utgifvande f värdefulla arbeten i orientalisk filologi. Men den mest betydande vetenskapliga intitution härstädes är utan tvifvel det besanta Centralarkivet, enkannerligen dess liplomatiska afdelning. Detta arkiv intaser en vigtig plats i menskliga utvecklinns historia. Det är i Venedig, som det europeiska arkiv-väsendet först uppkommit och utbildats, och det är Venedigs arkiv, som förvarar minnena af Europas första systematiska statskonst, aktstyckena till dess äldsta egentliga diplomati. En stor del af de venetianska gesandt-berättelserna äro verkliga mönster 1 sitt slag, ej blott hvad grundliga politiska insigter och fin iakttagelseförmåga beträffar, utan älven för sitt enkla, klara, logiska språk: utan tvifvel skulle äfven våra dagars diplomater hafva åtskilligt att lära af de gamla venetianarne. Och hvilket nytt ljus hafva ej dessa berättelser spridt såväl öfver de inre som de yttre politiska förhållandena i Europa, hvilka bidrag ha de icke lemnat både till kulturhistoriska skildringar och till kännedomen af de styrandes karakterer? Det var ock forskningar i detta arkiv, som framkallade inom historieskrifningen den nya riktning, hvilken den tyske mästarens föredöme utoredt öfver hela Europa. Arkivet,som säges onehålla 14 millioner band, är inrymdt i 380 rum at det vidsträckta Frari-klostret, i vars svala stilla sälar forskaren har den ingenämaste arbetslokal. . Men det är tid på att sluta. Helsa till Nordens Venedig från dess äldre systeri Södern! Säkerligen vill den förra ej i alla hänseenden kännas vid slägtskapen, om hon ock i vissa bör vara stolt deröfver. Låtom oss hoppas, att de friska flägtar, dem den södra östaden alltför mycket saknar, ej skola ipphöra att blåsa öfver den norra! Med lenna fromma önskan rekommenderar sig för denna gången din gamle vän. CO. O. u :) Så länge Österrike ej erkänner konungariket Italien, ha Sverge-Norges representanter i kejsardömet fått det hedrande uppdraget att bevaka Italiens intressen derstädes, Btt bidrag till frågan om den s. k. magnetismen och dess verkningar. Såsom man torde erinra sig, publicerade Svenska läkaresällskapet i Mars månad förlidet år, i pnledning af en hr Hansens magnetiska experimenter här i hufvudstaden, ett yttrande om den animala magnetismen, i hvilket sällskapet bland annat förklarade, att ?m isk rapport? m. m., som upp: