Aftonbladet – 29 augusti 1865, sida 3

Article Image
Havlia PUuSvag VUVIVVULA: — TIVWVIUAN fest i Brest har kostat en half million francs. Newyork den 19 Aug. Kursen är sämre, men oron på den financiella marknaden likväl i aftagande, och förtroendet börjar återkomma. BLANDADE ÄMNEN. En hattaftagningsfråga. En besynnerlig episod har tilldragit sig vid assisdomstolen i Liverpool. När juryn inträdde i domsalen, behöll en af jurymännen, som uppgaf sig heta Josiah Carson och vara qväkare, sin hatt på hufvudet. Detta sårade domaren, baron Bramwell, som också uppmanade qväkaren att taga af hatten, hvarefter följande dialog uppstod: Jurymannen: Mitt samvete biuder mig att ha I den på. Domaren: Samvetet bjuder er icke mer att ha hatten än att ha skodonen på er. Ni måste ha aktning för andra. Jag skall bötfälla er till 10 pund sterling, om ni ej tager af er hatten. Jurymannen: Det är vördnaden för den allsmäktige som förmår mig att ha den på. Domaren: Var ej dum. Ert skäl strider mot sunda förnuftet. — Då jurymannen fortfor att vägra, sade domaren: Jag förklarar, attjag skall bötfälla er till 10 pund sterling, om ni ej tager af er hatten. Jurymannen: Jag kan ej göra det. Domaren: Då dömer jag er till 10 pund sterling böter och att lemna salen. En person med sådana dumheter i hufvudet på sig är ej lämplig att sitta i en jury. Sedan jurymannen lemnat domstolen, yttrade domaren: Jag skall kalla honom i morgon igen och åter bötfälla honom, om han framhärdar i sina dumheter. Times, som berättar denna tilldragelse, klandrar i en särskild artikel detta småsinnta och egenmäktiga förfarande af domaren, hvilket tidningen anser så mycket mer otillbörligt, som lagen 1 ett vigtigare fall har undseende med qväkarnes åsigter och fritager dem för edgång. in fransk abbe, som öfvergått till grekiska läran I ryska blad läser man en berättelse om en fransk abbe vid mämn Gait (GutI ter, Göthe — det är svårt att efter den ryska ortografin afgöra hvad som är det rätta), som år 1862 antog ryska läran under namn at Wladimir. Fader Gaite (vi kalla honom så, ty för något af dessa namn måste vi stadna) är 48 år gammal, född i Blois och hade efter sin invigning till det katolska presterliga kallet varit landtprest i sex är. Han hade utgifvit ett arbete med titel: Histoire del Eglise de France, som förskaffade honom ett icke så obetydligt rum inom den gallikanska kyrkan, och deruti han uttalar liberala Jåsigter angående kyrkans förhållande till påfven. År 1848 blef han anmodad att. utgifva en tidning i moderat-liberal anda och fortfor dermed i två år, hvarefter han ånyo beslöt att fortsätta sin hiI storia, af hvilken han nu publicerade fem volymer. Ar 1855 begynte han utgifva en andlig tidskrift i liberal anda, Observateur Cätholique och år 1856 begaf han sig till Paris, der erkebiskopen Sibour anskaffade honom en plats vid Hötel Dieu. Men den romerska kurian tog sina mått ochsteg.: Abbe Gaites historia upptogs i index, som uppräknar alla--afpåfvedömet förbjudna böcker; Erbebiskopen förändrade härefter genast opinion: och abben afsattes från sin plats vid Hötel Dieu samt stod-nu utan alla resurser. -Han afslutade emellertid sin historia, som växt till tolf band, och utgaf härefter Histoire des jesuites;.i tre band. Hans tankarleddes härefter alltmera in åt grekiskkatolska läran och han; öfvergick äfven år 1862-till denna i Paris, der grekiska presten Wasiljeff emottog honom i kyrkans sköte. Sednäre har han polemiserat med Rnan;om dennes Jesu lefnad; och skref en afhandling om YLa papaute Schismatique?, som förskaffade honom rysk teologie doktorsgrad. I år anlände abben till Petersburg och blef der välsignad af. metropoliten Isidor, samt tjenstgjorde vid åtskilliga presterliga förrättninfar i Isakskyrkan, . Han emiottogs i den rycka nufvudstaden af dess presterskap synnerligen väl och erhöll af H. M:t ett guldkors med diamanter till minne af nådigt välbehag och utmärkta förtjenster och nyttiga lärda arbeten?, samt blef äfven presenterad för kejsaren. 1 Moskva blef atern ytterligare välsignad af metröpoliten Phiaret — hvarefter han återvände till Paris. — Förment prebervativ mot kolera. Med anledning af kolerans utbrott i Egypten och några städer i södra Europa samt då cnstaka kolerafall inträffat i England, hvilket in alunda är ovanligt under; sommarmånaderda, befarar man i England att sjukdomen der skall inom kort uppträda epidemiskt. Atskilliga insändare hafva derföre i Times gifvit myndigheterna och sina lansmän goda råd och förmaningar. Blavd andra har en kapten, som tyckes länge hafva tjenstgjort i Indien, kolerans hemland, uttalat sin tro. att mån kän undvika sjukdomen helt enkelt derigenom, att man aldri begagnar atlnat än destilleradt vatten. Redan länge hade län förmodat, att det ondå härflöt af skadliga stubstanser i vattnet och bestyrkes häri af den erfarenhet fan gjörde under inqvarteringen i Fort William i Calcutta. Koleran utbröt der och tillväxte dagligen i häftighet, tills man slutligen kom underfund med att de infödde vattenbärarne hemtade vatten från fästningsgrafven, som passerades af afloppsvatten. Så snart man tvang dem att hemta vatten ur brunname utom fästningen, förekom icke något ytterligare kolerafall inom regementet Under en påföljande kampanj i Indien höll sig brefskrifvaren frisk midt under kolerans härjningar derigenom att han alltid hade till hands två lerkärl, af hvilka det ena med ett hål i botten fylldes till hälften med ett kollager, som betäcktes af ett sandlager. I detta kärlängöts vattnet, som filtrerade genom lagren till det nedre kärlet. Hade han alltid varit i tillfälle att endast dricka, sådant, skulle han Nög, menar han, hafva varit fullkomligt skyddad. Hån har dock fåfängt försökt att få läkare att gå in på hans teori. Ett ungt brudpar. I Indote, Holkars hufvudstad (Indien), firade i slatet af Maj dennas herrskare med stora högtidligheter sin sons bröllop. Öfverste Meade och flera andra britiska officerare voro närvarande. Brudgummen var sex år och bruden tre år gammal. En salut af 210 kanoner tillkännagaf för folket det lyckliga parets förening. Holkar visade vid detta tillfälle alla sma skatter: En af elefanternas hufvudprydnader var af rent guld och äf omätligt värde. HANDELS UNDERRÄTTELSER. Vexelkurser, noterade Stockholms börs Tisdagen den 29 Aug. I ONDON 18:5,48: 2! å 47: 971 k sicht; 47: 80, AT: 77! å 47: 73,90 d. d. HAMBURG 134! j, 434: — å 433: 90. k. sicht; 1433: 85 30 d. d.; 432: 75, 432: 69 å 432:-50, 90 d. LUBECK att bet. i d:o 432: 40, 90 d. d. PARIS 71: 75 å 71: 60, k. sicht; 70: 75, 70: 65 å 70: 60, d. d 90 d. HAVRE 70: 900 X0 dd d

29 augusti 1865, sida 3

Thumbnail