Aftonbladet – 29 augusti 1865, sida 3

Article Image
skonas ocnh 1 alla nanseenden Itornefrilgas. Rättegångsoch Polissaker. Utsökningsärende. Till justitiekansleren har v. häradshöfding 0. A. Beckman inkommit med en skrifvel-c rörande ett utsökningsärende, som ur principiel synpunkt synes vara af vigt, och fram ställningen har äfven hos justitiekansleren vunnit det afseende, att skriften blitvit utstäld till hofrättens förklaring. Förhållandet framställes deri sålunda: Genom en af K. M:t den 25 Juli sistlidne år meddelad nådig dom har jag och förre underlöjtnanten Trägårdh blifvit förpligtade att godtgöra skräddaren P. J. Liljander rättegångskostnad hos K. M:t med tillhopa 72 rdr. Den på mig belöpande hälft af beloppet erlade jag genast vid an fordran. men vägrade att vtbetala den andra häl ten, enär jag och Trägårdh gemensamt. men ej en för bägge och bägge för en, blifvit förpligtade att beloppet utgifva. Då oaktadt denna min vägran vederbörande exsekutionsbetjenter hos mig uttogo den andra hälften, anförde jag deröfver klagan hos öfverståthållareembetets kansli, med begäran att genom dess åtgärd varda förhulpen till återbekommmande af den hälft af beloppet. som jag nödgats utgifva utöfver hvad vederbort: men genom resolution den 29 Augusti nämnde år har bemälde kansli förklarat min berörde begäran icke kunna utmätningsvis bifallas; och har K. M:ts och rikets Svea hofrätt, hvarest jag öfver samma resolution mig besvärat, genom utslag den 22 nästpåföljde December, med afseende å den, jemlikt 21 kap 38 Rättegångsbalken, part åliggande skyldighet att gälda sin vederdeloman allt det åter, som han trängd varit att å saken kosta, ansett hinder icke laghgen hafva mött för uttagande hos mig af hela det ådömda ersättningsbeloppet och derföre icke funnit skäl till ändring 1 öfverståthållareembetets kanslis utslag. En sådan utgång synes mig dock stridande mot tydlig lag. 7 8 af 3 kap. Utsökningsbalken innehåller nemligen följande stadgande: ?Söker någor att hindra doms fullbordan, förthy att den lyder å flera, än honom allena, tå äger hvar för sig rätt göra, som när är; och konungens befallmngshafvande gifve bref sitt, att then, som i annat Hötdingedöme bor, eller gods hafver, må ther gälda, men att der domen lyder på alla för en och en för alla. gånge med utmätning som i 4 kap. 12.8 sägs. Sistnämnde, lagstadgande förmår tydligen, att der flera gäldenärer äro, men de icke förbundit sig att bLevila skulden en för alla och alla för en, hos hvardera skall. utmätas dess del efter hufvudtalet. Då nu mig och Trägårdh blifvit ålagdt att gemensamt, men icke en för bägge och bägge för en, gälda ifrågavarande belopp: så synes det mig, jemlikt sistnämnde tvänne lagrum, vara tydligt och klårt, att exekutor icke egt att hos mig låta uttagå mer än hälften af beloppet: -Detaf kongl.: hofrätten, till stöd för dess utslag åbero-j fade stadgande i 21 kap. 3 Rättegångsbalken hörer, efier mitt förmenande, icke det ringaste till den fråga, som utgjorde föremål för pröfning, när samma stadgande -ungår endast vederparts att af den, somsen sak tappar; undfå ersättning för rättegångskostnaden, men alldeles icke frågah, hurbvida, der flera vederparter finnas, som redan äro dömda att utgifva rättegångskostnad, de skola gälda densamma en för alla och alla för n. Hade kongl. hofrättehs hrr ledamöter, vid frågans afgörande, kommit att kasta en blick på de lagrum, som jag här ofvan åberopat, så hade trohgen. saken fått en helt annan utgång än densamma erhållit. i Vi anse oss böra tillägga, att hofrättsråderna Munthe och Lagerbjelke voro af skiljaktig mening i fråga om det härofvan nämnda af hofrätten meddelade utslag. Ett par 14-åriga gossar, den ena son till sadelmakaren Backström, den andre till en timmerman, vid namn Bäckman, båda boende å Ladugårdslandet, hade i lördags middag vid artilleriets laboratorium, der de voro anställda, under arbete med fyrverkeripjeser burit sig så ovarsamt åt, att en at pjeserna exploderade, hvarvid de båda gossarnes kläder fattade eld. Gossarne sprungo genast ned i sjön för att släcka branden, men det oaktadt blefvo de så illa skadade att de måste afföras till serafimerlasarettet, hvarest Backström efter ett dygns svåra plågor afled. Vid polisförhöret om saken i dag upplystes det att gossarne, som för en kort stund lemnats för sig sjelfva, då gått ifrån sitt arbete och till en annans, hvarmed de ej hade att skaffa, samt att olyckshändelsen då inträffat.

29 augusti 1865, sida 3

Thumbnail