Aftonbladet – 29 augusti 1865, sida 2

get. Författaren anmärker, att utanläsning at katekesen börjar alltför tidigt i alla slag af skolor, och illustrerar denna anmärkning på följande, verkligen slående sätt. Uti de egentliga folkskolorna — säger han — hafva af 2348 vid inspektionstillfällena närvarande gossar 1794, eller 76 proc., och af 1565 flickor 1279, eller 81 proc., redan börjat läsa katekesen utantill, ehuru, enligt hvad jag förut anfört, minst 33 proc. af de närvarande ej kunnat med någon färdighet läsa innantill. ?Missbruket af denna tidiga och vanligen slarfviga utanläsning af katekesen med all den tanklöshet och alla de ovanor, som barnen redan från den spädaste barndomen i hemmet få vänja sig vid, anser jag? — fortfar författaren — vara den hufvudsakligaste orsaken till, att läraren så ofta misslyckas i sina bemödanden att bibringa barnen någon klar insigt i detta, det förnämsta af alla läroämnen. Den tanklösa utanläsningen, sådan den nu i allmänhet bedrifves, verkar icke allenast förqväfvande på den religiösa känslans utbildning, utan medför äfven en förlamande inverkan på uppodlina af barnets tankeförmåga 1 allmänhet. en ängslan och oro, med hvilken barnet utan den ringaste eftertanke letar efter katekesens ord, för att besvara en framställd fråga, försökande än med ett och än med ett annat svar, samt hopläggande början af ett svar med slutet af ett annat utan det ringaste sammanhang, kan icke annat än göra ett smärtsamt intryck på åhöraren. Oftast finner man då, att läraren icke ge nom lämpliga frågor söker leda barnets eftertanke på det rätta svaret, utan under snäsor och bannor inflickar ett och annat ord, för att på detta sätt hjelp barnet att afbörda sig sin toma och tanklösa minneslexa.? Skrifning har väl öfvats af 92 proc. af närvarande gossar, och 94 proc. af flickorna, men detta gäller blott om skrifning på tafla. Skrifning på papper har d remot öfvats endast af resp. 35 och 41 proc. af de närvarande. I räkning har inspektören funnit barnen jemförelsevis ännu mindre öfvade, än i skrifning. 1 de egentliga folkskolorna ha endast 40 å 50 proc. börjat läsa biblisk historia, medan 70 å 80 proc. läst katekesen utantill. Svensk historia har i de egentliga folkskolorna lästs af 365 gossar, eller 15 proc. af de närvarande, och 115 flickor, d. v. 8. 7 proc. Det är icke mycket; tyvärr reduceras äfven detta lilla till nära nog ingenting genom den bifogade anmärkningen, att de flesta blott läst några få blad i nägot litet kompendium4. Med undervisningen i geografi är förhållandet ungefär likadant: i de egentliga folkskolorna har detta ämne lästs af 399 gossar, eller 17 proc., och af 165 flickor, eller 10 proc. af ce närvarande. ?Det vanligaste, som läses, är naturligtvis Sverges och Norges geografi i sammandrag jemte någon öfversigt at verldsdelarne efter globkartan samt Europas länder och fysiska geografi. Äfven härmtj halva i de flesta skolor blott 1 å 2 barn kunnat sägas ega någon egentlig insigt. Uti några få skolor har jag dock äfven funnit ett större antal barn, som med temlig säkerhet och färdighet kunnat röra sig på den af Meutzer utgifna större blindkartan öfver Sverge och Norge. I en och annan skola åter har jag funnit denna af statsverket skänkta karta ömd någonstädes i en vrå eller låda och aldrig begagnad.? Naturlära förekommer såsom undervisningsämne (mest genom innanläsning eller föredrag al läraren) endast i 25, svensk grammatik till någon ringa del i 17, geometri och linearteckning (hufvudsakligen den sednare) i 15 folkskolor. — Öfning i sång har egt rum i 69, i fristående gymnastik i 44, i trädgårdsskötsel i 8 folkskolor. Om undervisningsmaterielen yttrar förf., att han ej i någon enda skola inom sitt distrikt funnit den motsvara ens de billigaste fordringar; och om skollokalerna, att endast fjerdedelen af de egentliga folkskolorna ega fullt tillräckliga och tjenliga lärosalar. Exempelvis anföres, att i en fast skola, der inspektören fann 70 barn närvarande, icke mer än 6 hade plats att på en gång skrifva?: att utom smärre ventiler på kakelugnarne (i 8 skolor) särskilda vädervexlingsapparater funnits anbragta endast i 12 skolor; att i en skola vid företagen beräkning befanns, att för hvarje barn gafs blott 40 å 50 kubikfot luft, ehuru 150 kubikfot eljest anses såsom det för hvaje individ erforderliga minimum. Om skolstyrelserna yttrar sig förf. sålunda: Med några hedrande undantag har jag funnit skolstyrelsernas öfriga ledamöter temligen likgiltiga för folkskolsn, och några besök under terminerna i lärosalen förekomma nästan ingenstädes. Till och med vid de offentliga examina äro de mera sällan all mänt närvarande, och det har understundom händt att, ehuru jag på förhand un. derrättat om dagen för inspektionen och styrelsens ledamöter genom pålysning frår redikstolen kallats att vara närvarande ögst få, någon gång till och med ingen kommit tillstädes. Detta omdöme gälle: lika mycket possessionaterna som allmogen. såvidt man åtminstone får döma efter in spektionstillfällena, vid hvilka böndernt snarare infunnit sig mera talrikt än herre männen. Härmed skola vi sluta våra utdrag urin spektörsberättelserna, för att i en följande uppsats framställa några af dem föranledda reflexioner och praktiska yrkanden. Fö denna gång vilja vi endast tillägga dels der anmärkningen, att dessa berättelser tydliger Sdanalagot den af måänoa hbetviflade stort