SÅ fdr RR UTRINEN TYSKLAND. Gasteinerprotokollet öfverlemnades den 24 af stormakterna till Förbundsdagen; traktaten remitterades till det holsteinska utskottet. Vid samma tillfälle afgaf Preussen en törklariug, i hvilken det förbehöll sig att få anmäla sitt tillträde till regeringen i Lauenburg. Sachsen, Kurhessen, Nassau, Anhalt och Mecklenburg reserverade sina arfsrättigheter emot Preussens förklaring rörande Lauenburg. Med anledning af öfverenskommelsen i Gastein, yttrar Times följande: ?Tyskland får ingen ny furste och tyska Förbundet ingen ny stat. Alla pretendenters alla anspråk på tronföljden i de begge hertigdömena ha samt och synnerligen blitvit kastade öfver bo d och man har förklarat att det ej finns någon rättmätig arfvinge, som skulle kunna sättas i besittning af sin egendom. Men det sväraste slaget al alla är delningen af det Peviga och odelbara?. Allt hvad Tyskland under en hel menniskoålder påstått och bevisat är omstörtadt och tillintetgjordt. Den oupplösliga enhet n är upplöst, ja till och med det namn, hvarmed saken betecknades, är utplånadt och vi få ej längre tala om Slesvig Holstein. Slesvig och Holstein äro numera tvenne särskilda länder. De stånu icke blott under ohka förvaltningar utan under olika suveräner. De ha ingenting med hvarandra gemensamt, utom den frem:: ande ockupationen, ja, det är till och m:d tänkbart, att de när som helst kunna råka i krig med hvarandra. Detta är visserligen alltsammans mycket rätt ät tyskarne, men vi torde dock 1å betvifla att de äro så synnerligt tillfreds med resultatet. Vi kunna ej beklaga oss öfver att vi icke läto draga oss in i detta virvarr, men äro det oaktadt böjde att tro, att de politiska bewaktelserna häröfver ej komma att bli så glädjande. Man har utan att bry sig derom lätit den starke sätta makt i stället för rätt. Preussen har såsom suverän satt sig fast i danska provinsen Slesvig och kommer väl förmodligen också att få Holstein, det vare sig mot ersättning i penningar eller genom landafträdelser på aunat håll.? Den mellan de båda tyska stormakterna afslutna öfverenskommeilsen angäende förvaltningen af Elbehertigdömena innehåller följande bestämmelser: Regeringens utöfning i hertigdömena delas på så sätt att konungen af Preussen herrskar i Schleswig och kejsaren af Österrike i Holstein. Båda monarkerna skola hos förbundet föreslå byggandet af en tysk flotta med Kiel till förbundshamn. Tillsvidare utöfvar Preussen kommandot öfver nämnde hamn samt eger rätt att befästa och bevaka den med preussiska trupper. Hos förbundet föreslås likaledes att upphöja Rendsburg till förbundsfästning, och tills detta sker förlägges der en garnison af österrikiska och preussiska trupper. Öfverbefälet ombytes årligen den 1 Juli. Preussen bibehåller två militärvägar genom Holstein, den ena från Libeck till Kiel, den andra från Hamburg till Rendsburg, samt förfogar öfver en telegraftråd mellan Kiel och Rendsburg. Preussen har likaledes rätt att på båda vägarne hålla preussiska postvagnar i gäng med egna tjenstemä Hertigdömena skola inträda i tyska tullföreningen. Preussen är berättigadt att leda den tillämnade kanalen mellan Nordoch Östersjön genom Holstein och utöfva uppsigten öfver densamma. an Mot ersättning i penningar afstår Österrike sina anspråk på Lauenburg till Preussen. Lauenburg betalar inga krigskostnader. . ertigdömet Holstein utrymmes af preussiska och Schleswig af de österrikiska trupperna ; öfriga åtgärder i följd af denna öfverenskommelse, hvartill äfven hör upplösning af den gemensamma landsregeringen, skola vara utförda före den 15 September detta år. ÖSTERRIKE. Knappt har man uppnätt ett slags öfverenskommelse i slesvig-holsteinska frågan, skrifves den 17 från Wien, förrän den ungerska frågan med all makt tränger sig i förgrunden och sysselsätter allas uppmärksamhet. Beständigt framträder klarare oenigheten mellan ungerske hofkansleren Mailath och ministerpresidenten Beleredi, en oenighet som redan föranledt vidlyftiga underhandlingar dem emellan. Man ser ou tydligt, att dessa förhandlingar icke halva vändt sig kring det sätt hvarpå Ungern skall styras, utan om detta lands materiella in: tressen. Hofkanslern söker icke bott att hätda Ungerns politiska autonomi, utan han fordrar också de ungerska kronländernas oberoende i alla finansieila frågor och helstatsminiateriet måste finna sig deri, så vida det ieke vill stöta från sig sin sista allierade. Till följd häraf har man beslutit sig för utlevererandet af de ungerska domän godsen och cet ungerska hofkansliet öfver tager under någon af de följande dagarne dessa jardegendomar ur flnansministeriets Thänder, Vi vilja ej måla Österrikes fram. Itid med mörka färger, men vi känna ung Irarne och veta, att hvad de trakta efter ä I Ungerns fullständiga politiska och tinansi ella skiljande från de öfriga länderaa oc latt derför ett af ungerska Fandtdagens Ör Ista beslut kommer att gå utpånekandet at lanvända nägot af rikets inkomster för ös!:er rikiska planers utförande. Det är svårt at -linse hur finansministern under sådana om -Iständigheter skall kunna gå iland med stats domänernas försäljning eller uppfylla sta tens förpligtelser mot banken, om den un Fd Lan nlt4 i cam tänka il