Aftonbladet – 26 augusti 1865, sida 3

S:t Michels-boerna ha gilvit den namnet Mikko. UTRIKES. FRANKRIKE. Den enda nyhet af någon betydelse från Paris är alt grefve Wäleweki blifvit i departemeniet Landes vald till medlem at! stiftande kåren. Han bade ingen flare, och bans val skulle icke jästa någon uppmärksamhet, om icke för det stora talet röster han erhöll. Af 39.208 valmän voro 28,193 närvarande, och Wulewski erhöll alla dessa röster, få bär som på 81. De första arbetena på expositionsbyginaden å Marsfältet ha begynt, och arbetet med operahuset påskyndas, på det att dessa båda byggnader må bli samtidigt färdiga. TYSKLAND. Preussiska regeringen har nu publicerat fördraget i Gastein. Innehället öfverensstämmer med hvad vi redan erfarit genom telegrammer. Men traktaten innehåller des3utom några bestämmelser. som de ofticiösa organerna icke angifvit. Sålunda öfrertoger Preussen kommandot i Kiel, tills förbundsdagen förklarat den för en förbundshamn, och bar dertill rätiighet att belästa den. Hertigdömena inträda i tyska tulltöreningen. Luuenburg, hvilket tillfaller Preussen mot en ersättning till Österrike af 5 mill. rdr rmt, befrias från att deltaga i erläggandet af krigskostnaderna. Schleswig-holsteinska landsregeringen skall upplösas före den 15 September, till hvilken tidpunkt äfven andra åtgärder, som utgöra konseqvenser af traktaten, skola vara genomförda. Det har väckt stort uppseende atten ung ofticer och på samma gäng student i Bonn, grefve Eulenburg, vid ett sammanträffande med en dervarande engelsman, prins Alfreds kock, svårt sårat denne med ett slag öfver hufvudet af sabeim, så att han afled dagen derefter. Striden uppstod derigenvom att ocken mötte en flock studenter, hvaribland äfven Eulenburg, och ingendera vil!e vika åt sidan. SYD-AMERIKA Från Rio de Janeiro skrifves den 23 Juli: De sista underrättelserna från La Platafloden äro ett härdt slag för brasilianarne. Det lider icke det ringaste tvifvel att Urguiza med sex till åttatusen man gått öfver till Lopez (president i Paraguay) och att Blancas (det underlägsna och mot general Flores fiendtliga partiet) ämnar ställa till en ny revolution 1 Montevideo. I Chili, dea mest välmående och civiliserade af de sydamerikanska kreolrepublikerna, håller för närvarande frågan om trons enhet de politiska partierna i en liflig spänning och har redan gifvit anledning till märkvärdiga tilldragelser i landets hutvudstad St. Jago, hvarest jesuiterna med alla dem till buds stående konstgrepp sökt sätta de fromma qvinnorna i raseri mot toleranspartiet och till och med förmått fruntimren till nattliga upplopp. I kongressen här nemligen progressist-partiet väckt ett försiag om atskaftande af art. 5 i konstitutioven; denna artikel har följande lydelse: ReliI gionen i Chili är den romersk-katolska, under uteslutande af offentlig utöfning af hvarje annan.? De mest framstående och dugligaste männen på kongressen hafva uppträdt I mot denna artikel, framför alla hr RecaI barren, som, under sessionen den 30 Juni, I bland annat också hänvisade på den ekonomiska betydelsen af den föreslugna rTcI formen och vederlade med Förenta Staternas exempel påståendet, att toleranse i fostrar indifferentism, Reeabarren talade under fulla fyra timmar och skulle just inemot midnatt (kongress-sessionerna i S:t Jago ega rum om natten liksom i London-;arlamentet) sluta sitt tal, då en hop af halftannat i hundrade seftioritas skrikande sammanrotade sig vid porten till kongresspalatset under Iropen: YLetfve vår heliga religion, den katolska, apostoliska romerska! Död åt de leländiga kättarne, som förskrifva sig åt I djefvulen, som äro fördömda, åt dessa rötvare, Jtörbrytare!? o. 8. v. Då damernas hotel: ser och skrän antogo en alltmera lidelsefull I karakter och urartade till ett ordentligt tumult, måste soldater slutligen uppbådas för latt göra slut på denna midnattsscen och jaga de fromma själarne i säng. Denna effektfulla demonstration, som gitver ett rikligt begrepp om de svårigheter, som progres. partiet med sitt toleransförslag har att ra, hade blifvit satt i verket af den bekaute jesuitpatern Don Juan Ugarte, som I genoni sin bekanta himmelskorrespondens och den vederstyggliga kyrkobranden för värfvat sig ett så sorgligt rykte. Don Juan predikade, samma natt som ) hufvuddrabbningen egde rum i parlamentet och Recobarren höll sitt tal, i kyrkan S:t lAugnstin inför en till en del ganska vald Isamling fruntimmer öfver samma theme, som stod på dagordningen i kongressens Hans fromma tal var det lidelsefultaste och I mest öfverspända som man öfverhufvud kan åstadkomma i denna genre. Han uppmanade sina Sälskade systrar till öppet mot; stånd mot männens barbariska gudlöshet, Ihan åberopade sig på Esthers och Jadiths , ) hjeltedater och uppmanade dem till energiI ska protester emot det som tilldroz sig på kongressen, På samma gång förklarude ban sig för en Jesu Kristi deputerad och lofvade att på tJesu Kristi kongress-sessioner i hans kyrka under hvarje natt en hel ji vecka underkasta de skändliga ogerningar, I som tilldroge sig på kongressen, en handgriplig kritik och på tillbörligt sätt protestera deremot såväl teoretiskt som praktiskt. Måhända komma scenerna om natten den 30 Juni att förnvas. 4 ee mee K